Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cæsarea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Caesare’a—Caillaux.
fall, del II (sv. övers. 1922). Av dessa
arbeten är Brändes’ starkt lovordande i fråga
om Caesars person, Ferreros åter starkt
kritisk. C. Grimberg: Världshistoria, del
IV. A. Boethius: i Lindblads
världshistoria del II, 2 (1931). M. P:n Nilsson: Den
romerska kejsartiden (1922), densamme:
Rom och det romerska riket (i Norsteds
världshistoria 3. 1929).
Caesare’a. Namn på flera städer i det
rom. riket. De viktigaste voro C.
Philip p i vid foten av Hermon, C. vid h
a-v e t, belägen på Palestinas kust, båda
omtalade i N. T., samt C. i Kappadokien.
CaesareopapPsm (lat. ccesar och papa =
påve). Den grundsats enl. vilken den
högsta makten inom både stat och kyrka
inne-haves av samma person. Den utbildades
under det älsta rom. kristna kejsardömet,
fick sedan ge vika för påvedömet men
bibehölls i Östromerska riket och till en viss
grad även i det gamla ryska tsardömet.
CaesarPsm (lat. ccesar). En envåldsmakt,
urspr. i likhet med de tidigaste rom.
kejsarnas makt stödd på folkviljan som
förtroendeuppdrag, men som i fortsättningen
endast skenbart underordnar sig denna
och härskar oinskränkt, ett slags
demokratisk diktatur, i själva verket stödd på
militären och en foglig tjänstemannakår.
Nyare ex. på c. äro Napoleon I:s och
Napoleon III:s regeringar samt i viss mån
den it. fascismen.
Cae’sium. Se Cesium!
Caf. Förk. av »cout, assurance, fret» [ko,
assyra’iis, frä] (fransk.). Bet. omkostnader,
försäkring, frakt. Jfr Cif!
Cagliari [kalja’ri], 1. Prov, på s.
Sardinien. 2. Stad i C. 1. med universitet och
ett 40-tal kyrkor. 95 000 inv. (1928).
Cagliostro [kaljå’strå], Alessandro.
Binamn på Giuseppe (Josef)
Balsamo, f. 1743, d. 1795, it. äventyrare, sin tids
skickligaste bedragare, alkemist och
spiri-tist, död som livstidsfånge. Hans liv har
litterärt behandlats bl. a. av Goethe (Der
1088
Grosskophta 1791), Schiller (Der
Geister-seher 1789) och A. Dumas d. ä. i ett par
romaner.
Cagni [ka’nji], U m b e r t o, f. 1864. It.
sjöofficer och polarforskare, som bl. a.
år 1900 lyckades framtränga till 86° 33’ 49"
n. br., därmed nående längre norrut, än
någon dittills gjort. C. deltog i
världskriget som it. marinstabschef.
Cahier [kaje’], Sara Jane, f. L
ay-t o n-W a 1 k e r, f. 1875. Nordamer.-sv.
sångerska (alt), som med stor framgång
uppträtt å operascener och
konsertestrader i Europa och U. S. A. samt efter 1915
ofta i Sverige.
Ca’hman. Tysk orgelbyggarsläkt, av
vilken två medlemmar verkade i Sverige
omkr. 1700 och då byggde flera av vårt
lands främsta orglar.
Cahors [kaå’r]. Stad i s. Frankrike (dep.
Lot), medelpunkt i ett bekant vindistrikt.
12 000 inv. (1925).
Ca’icos-öarna. En grupp bl.
Bahama-öar-na. Omkr. 6 000 inv.
Caillaux [kajå’], Joseph Marie
August e, f. 1863, fransk politiker. C. var
finansminister 1899—1902, 1906—09 och
1911. Sistnämnda år blev han
konseljpresident och fick som sådan uppgiften att
ordna den fransk-tyska krisen i samband
med Marokkofrågan. Han utverkade
också av Tyskland fria händer för
Frankrike i Marokko mot avträdande av några
obetydliga områden i Franska Kongo. Hans
ministär störtades 1912, och han uppträdde
sedan som den radikala oppositionens
ledare. Hans fiender beskyllde honom på
grund av hans fredspolitik för
tyskvänlighet och kampanjen mot honom i Figaro
ledde till att Caillaux’ hustru i mars 1914
nedsköt tidningens redaktör. Se C a
1-mette! Hans arbete för en
samförstånds-fred under kriget förmådde Clemenceau att
söka oskadliggöra C. genom att väcka ett
förräderiåtal mot honom. Han häktades
1918, ställdes inför krigsrätt och senare
inför riksrätt, samt dömdes på skäligen
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
