Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canada ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖS
Canada.
1104
älvar och skog. 4) De inre slätterna, C:s
stora veteområde. 5) Cordillererna längst i
v. Berg, slätter, floder och sjöar.
Se N o r d-A m e r i k a!
All m. geologisk byggnad, väx
t-ochdjurvärld. Se N o r d-A m e r i k a!
Klimat. Den nordligaste delen av
fastlandet och polar öar na ha ett arktiskt
klimat, den övriga delen av landet ett
tempererat med fastlandsklimat i det inre
och havsklimat vid kusterna. I det inre
Canada komma 70 % av nederbörden på
växtperioden april—augusti.
Befolkning. C:s befolkning utgöres
till övervägande del (78 o/o) av infödda
kanadensare av eng. nationalitet. Indianerna
äro omkr. 111 000, eskimåerna omkr. 6 000,
japaneserna omkr. 16 000 och kineserna
omkr. 40 000. Svenskfödda äro omkr.
30 000. 9 935 000 inv. (1930).
Näringar. Huvudnäringar äro
jordbruk och skogsbruk. I ö. är jordbruket
förenat med boskapsskötsel och
mejerihantering, men de inre slätterna producera
nässtan enbart säd, framför allt vete; C. är
jordens största veteexportör. Skogsbruket
är näst U. S. A:s det mest omfattande på
jorden; 70 % av sågtimret kommer från
British Columbias jätteskogar. Omkr. 3 000
sågverksanläggningar finnas. Bergsbruket
intager ävenledes ett framstående rum. Den
viktigaste produkten är stenkol (Nova
Scotia). Dess produktionsvärde var omkr.
63 mill. dollar år 1928. Därnäst komma
järn, nickel, guld, koppar, silver. C. är
världens största nickelproducent. Världens
största asbestfyndigheter finnas i C. (s. ö.
Quebec). Industrien är högt utvecklad och
skyddad av höga tullar. Dess hela
produktionsvärde var omkr. 3 200 mill. dollar år
1928. Ontario är den ledande
industriprovinsen. Handeln har utvecklats jämsides
med övriga näringsgrenar. År 1929—1930
var värdet av importen omkr. 1 250 mill.
dollar och värdet av exporten omkr. 1 120
mill. dollar. Med avseende på både
in-och utförsel till och fr. C. intager U. S. A.
främsta rummet, och därnäst kommer
England. De viktigaste införselvarorna äro
järn- och stålvaror, stenkol, socker och
bomull m. m. De viktigaste utförselvarorna
äro jordbruksalster, virke och papper.
Handelsflottan bestod år 1928 av 8 600 fartyg.
Myntenheten är 1 amerik. dollar =
100 cent.
Samfärdsel. C:s viktigaste
sam-färdsleder äro vattenvägar och järnvägar.
Vattenvägarnas (floder och kanaler)
sammanlagda längd är omkr. 4 300 km.
Kanalerna passerades 1927 av omkr. 36 000
fartyg. Järnvägsnätets hela längd är 65 300
km (1927), varav omkr. hälften under
statens ledning; dessutom omkr. 2 730 km
elektriska järnvägslinjer. Antalet
postkontor var 1920 omkr. 12 250. Antalet
telefoner 1926 var omkr. 1 200 000.
Religion. C. äger ingen statskyrka.
År 1921 funnos i C. omkr. 3 384 000
rom.-kat.; de övriga äro till största delen
protestanter.
Statsskick. Canada är en britt,
koloni med självstyrelse (dominion). Den
verkställande makten utövas å den britt,
konungens vägnar av en generalguvernör.
Den lagstiftande makten utövas av en
riksförsamling, best, av senaten med 96 medl.,
som utses av generalguvernören på livstid,
samt underhuset, best, av 245 medl.,
folkvalda för 5 år med rösträtt och valbarhet
även för kvinnor.
Politisk indelning. C. består av
9 provinser med var sin riksdag och egen
förvaltning samt 2 territorier. Deras
ställning till den gemensamma riksstyrelsen är
ung. enahanda som i U. S. A.
C:s huvudstad är Ottawa. Dess
största stad är Montreal. Utom dessa båda
har C. ytterligare 6 städer på över 100 000
inv.
Upptäcktshistoria och
kolonisation. Se Amerika, Nor d-A m
e-rika, Vinland!
Historisk översikt. C. var
tidigast en fransk besittning (1500-talet), som
1663 lades under det franska Västindiens
förvaltning och 1674 fick ett slags
självstyrelse. Under de långvariga krigen
mellan Frankrike och England under
1600-och 1700-talen blev C. till sist, 1763, en eng.
koloni. Den skarpa motsättningen mellan
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
