Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Canadian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖS
Canadian Pacific Railway—Candide.
11Ö6
den eng. och franska befolkningen i C.
ledde till uppror 1837, varvid de upproriska
stöddes av U. S. A. Lugnare förhållanden
inträdde, då C. år 1840 blev Englands
första koloni med självstyrelse, varigenom
de inre motsatserna så småningom
utjämnades. Under världskriget infördes allm.
värnplikt 1917, och C. deltog med över V2
mill. trupper i kriget i Europa. Dess
premiärminister var ombud för C. vid
fredskongressen i Paris 1919, varjämte C. fått
rätt till särskild ambassadör i
Washington. Jfr Storbritannien; his t.
översikt! — Litt.: IL Nelson: Kanada,
nybyggarlandet (1922). H. Vestman: Bland
timmerhuggare i Kanada (1931).
Canadian Pacific Railway [kone’jdion
posi’ffik re’jloej]. Den nordligaste av de
järnvägar, som förbinda Nord-Amerikas ö.
och v. kust fr. S:t John vid Atlanten till
Vancouver vid Stilla havet. Längd: 5 419
km, med bibanor 21 417 km (34 0/0 av hela
Canadas järnvägsnät). 232 km gå genom
U. S. A. Den öppnades för trafik 1886.
Canadian River [kene’jdion ri’vvo].
Biflod till Arkansas i s. U. S. A. med källor
i Rocky Mountains (Klippiga bergen).
Längd: omkr. 1 500 km.
Cana’diska sjöarna. De fem stora
insjöarna på gränsen mellan Canada och U. S.
A.: Lake superior (Övre sjön),
Michigan, H u r o n, Erie och Ontario.
De stå alla i förbindelse med varandra, och
deras sammanlagda ytinnehåll är ngt
mindre än hela Norrlands.
Canal-de-Bourgogne [kana’11-do-burgå’nj].
En kanal i mell. Frankrike fr. Laroche
(dep. Yonne) vid floden Yonne till S:t
Jean-de-Losne (dep. Cöte-d’Or) vid floden
Saöne. Den förenar Seines och Rhönes
flodområden och är 242 km lång med omkr.
200 slussar.
Canal-de-l’Est [kana’11-do-lä’st]. En
kanal i n. ö. Frankrike från Givet (dep.
Ar-dennes) vid floden Meuse till
Pont-sur-Saöne (dep. Haute Saöne) vid floden
Saöne. Den sammanbinder Rhens oeh
Rhönes flodområden och är med bikanaler
445 km lång.
Canal-du-Centre [kana’11-dy-sa’ntr]. En
kanal i ö. Frankrike (dep. Saöne-et-Loire)
fr. Digoin vid Loire till Chalons-sur-Saöne
vid Saöne. Den förbinder floderna Loire
och Saöne och därigenom indirekt Atlanten
med Medelhavet. C. användes främst för
transport till och från Le Creusot. Den är
116 km lång.
Canal-du-Midi [kana’11-dy-midi’]. En
kanal i s. Frankrike fr. Toulouse (dep.
Haute-Garonne) vid floden Garonne till Cette
(dep. Hérault) vid Medelhavet. Den
förbinder genom Garonne Atlanten med
Medelhavet och är 242 km lång.
Cana’le Gra’nde (it.). Bet. den stora
kanalen. Venedigs förnämsta samfärdsled,
omkring vilken de vackraste palatsen
ligga.
Cana’rias. Sp. prov, omfattande
Kanarieöarna.
Cana’rium. Växtsläkte (fam.
Bursera’-cece). Hit höra en mängd tropiska träd,
rika på hartser.
Canbe’rra 1. Y a s s-C a n b e r r a.
Australiska statsförbundets huvudstad,
belägen i s. ö. Australien inom ett särskilt
för-bundsdistrikt med samma namn, vilket
upprättades 1911. Dess grundläggning ägde
rum 1913 och dess invigning 1927, men
staden är alltjämt endast provisoriskt byggd.
9 000 inv. (1930).
Cancan [kankan] (fransk, av lat.
quam-quam = ehuru, med vilket ord akademiska
tal fordom ofta inleddes). Bet. förtal,
oväsen. Sedermera namn på en urspr.
afrikansk dans i 2/4 takt modern i Paris kort
efter 1830.
Ca’ncer. Se Kräfta!
Ca’ndia. It. namn på ön Kreta.
Candide [kandi’d]. En berömd roman av
Voltaire (1759), i vilken denne satiriserar
G. W. Leibniz’ då populära åsikt, att denna
värld är den bästa tänkbara.
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
