Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cisterciensorden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Cisterciensorden—Ci’trus.
1246
Cisterciensorden 1.
bernhardinor-d en. En reformerad gren av
benediktin-orden, uppkallad efter moderklostret
Ci-teaux (lat. Ciste’rcium) i ö. Frankrike
(dep. Cöte d’Or) och grundad omkr. år
1100. Under medeltiden grundades omkr.
740 cistercienskloster, varav några i
Sverige (Alvastra, Nydala, Värnhem, Julita,
Vreta, Sko, Riseberga, Roma m. fl.).
Ciste’rn (lat. ci’sta = kista, låda). Bet.
vätskebehållare i allm.
Ci’stus. Växtsläkte (fam. Cista’cece)
omfattande ett 30-tal i Medelhavsländerna
förekommande örter och buskar. Av en
del arter erhålles den välluktande drogen
1 a’d a n u m.
Citade’ll (it. citade’lla = liten stad). I
äldre tider namn på ett mindre fäste i
utkanten av en befäst stad, som, sedan
huvudfästningen erövrats, hade till uppgift,
att ytterligare bjuda belägrarna motstånd,
varigenom tid vanns för möjlig
undsättning e. d.
Cita’t (lat. cita’re = åberopa). Ett
ordagrant återgivet stycke ur en skrift e. d.
Citationstecken. Se Citera!
Cita’to lo’co (lat.). Bet. på anfört ställe.
Cité (fransk.). Bet. stad. Ordet används
ofta i inskränkt bet. om de älsta delarna
av en stad. — C. universitaire
[-ynivärsitä’r], universitetskvarter i Paris,
där ett flertal nationer underhålla och äga
hem för sina studenter. Den sv.
byggnaden därstädes invigdes 1931.
Cite’ra (lat. cita’re). Bet. egentl.
åberopa, numera vanligen ordagrant
återgiva. — C i t a’t, ett citerat textstycke
e. d. — Citati o’n stecken 1.
anföringstecken, tecknet » », varmed bl. a.
citat markeras.
Citokromi’ (lat. ci’to = fort och grek.
kro’ma = färg). Färgtrycksmetod enl.
fyrfärgsprincipen, varvid man icke
inväntar fullständig torkning av de redan
pålagda färgerna, innan en ny färg
pålägges. C. möj liggöres genom att den första
färgen (svart) är tjockast i konsistensen
och de därefter följande (rött, blått, gult)
i ordning allt tunnare.
Citoyen [sitoajä’n] (fransk.). Bet.
medborgare. Tilltalsord och allmän titel
under franska revolutionen.
Citra’l 1. g e r a n i a’l. Omättad
alde-hyd, som förekommer i citron- och
apelsinskal.
Citra’t. Salt av citronsyra.
Citri’n. Gul var. av bergkristall; den
förfalskas ofta genom upphettning av
ametist.
Citroen [sitråä’n]. Fransk automobil,
som tillverkas av firman André Citroen,
Paris.
Citro’n. Se Citrus!
Citronfjäril (Gone’pteryx rha’mni). En
liten vacker, tidigt på våren uppträdande
dagfjäril med citrongula vingar, vilka ha
en orangegul fläck på mitten.
Citronolja. Ur citronskal framställd
tunnflytande, ljusgul olja, som
huvudsakligen består av en blandning av terpener
samt citral. Den användes till parfymer
och läskedrycker.
Citronsyra. Organisk syra i de flesta
sura frukter, som vanl. framställes ur
citroner. Den användes vid färgning av tyg,
som medel mot skörbjugg samt till
läskedrycker.
CitruTlus. Växtsläkte (fam.
Cucurbita’-ceoe). Hit höra C. vulga’ris
(Vattenmelon), som härstammar från s. Afrika
och hos oss odlas i drivbänk, samt C.
colo-cy’nthis (K o 1 o k v i n t), vars frukter
innehålla k, o 1 o c y n t i’n, ett bittert
ämne med starkt avförande verkan, som
användes i medicinen och som malmedel.
Ci’trus. Växtsläkte (fam. Ruta’cece). C.
äro små 1. medelstora träd med
läderar-tade blad och stora, starkt doftande
blommor. C. härstammar från det tropiska
Asien. Frukterna äro bär, och
fruktköttet består av saftfyllda hår. Ungefär ett
Ord, som saknas under C, sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
