Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cisterciensorden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Cittå—Civi’lis.
1248
halvt dussin arter finnas; de flesta med
ett stort antal raser. — C. aura’ntium
(Apelsinträd) odlas isynnerhet i
Medelhavsländerna i ett flertal var.: var.
ama’ra (Pomerans), var. gra’ndis
(Grape-fruit [gre’jpfrut]), som odlas
och användes isynnerhet i Amerika, var.
decuma’na (Pompelmus) med mycket
stora men smaklösa frukter, odlad
isynnerhet i Japan, var. berga’mia
(Berga-m o 11) m. fl. Den vanliga apelsinen är
var. sine’nse. C. no’bilis (M a nd ar i
n-t r ä d) har mindre och plattare frukter.
C. me’dica (Citronträd) har
rödak-tiga blommor och ljusgula, spetsiga
frukter. Även detta odlas i flera var.; av en
av dem (var. bajou’ra) framställes s u
c-k a’t 1. c e d r a’t, vilket utgöres av de
insyltade skalen. Den vanliga citronen
er-hålles av var. limo’num, medan frukterna
av var. a’cidum, som också användes till
citronsaftberedning, kallas 1 i m o n e r.
Cittå [tjitta’] (it., egentl. förk. av
civitå). Bet. stad. — Cittå del V
a-ticano. Se Vatikanstaten!
Cittra (grek. kita’ra). Bet. numera ett
liggande stränginstrument
(knäppinstrument) bestående av en flatbottnad
resonanslåda utan hals och på vars översida,
som är försedd med ett rundat ljudhål,
finnas anbragta fem över ett med tvärband
indelat gripbräde spända melodisträngar
och 24—37 ackompanjemangsträngar. Av
C. särskiljer man flera typer ss. diskant-,
konsert- och alt- 1. elegi-c. Instrumentet
spelas så att melodisträngarna knäppas
med ett på högra handens tumme fastgjort
ringformat plektron medan handens
övriga fingrar sköta ackompanjemanget. C.
torde urspr. härstamma fr. monokordet. —
S t r å k-c. är en på 1820-talet uppfunnen
avart försedd med endast fyra strängar
och spelas med stråke.
City [si’tti] (eng.). Bet. stad. I England
tidigare bet. för en stad med
stadsrättig-heter och egen kommunalförvaltning,
numera ett hedersnamn, som endast några få
eng. städer bära (ex. Birmingham). Den
älsta delen av London kallas c., varifrån
namnet ofta blivit beteckning för de älsta
delarna av även utomengelska storstäder
el. affärskvarteren i dessa.
Ciuda’d Rea’l [thiu- —]. 1. Provins i
mell. Spanien. 2. Stad i C. 1. 20 000 inv.
(1929).
Civa [tji-]. Hinduistisk gudomlighet,
efterträdare till vedareligionens Ru d r a
och urspr. i likhet med denne dödsgud,
som ingår i treenigheten Brahma
(Skaparen), Visjnu (Upprätthållaren) och Qiva
(Förstöraren).
CiviT (lat. ci’vis = medborgare). Bet.
borgerlig, medborgerlig (stundom som
mots. till militär 1. kyrklig).
Civilanställningskommissionen. En vid
östra arméfördelningen i Stockholm
tillsatt nämnd för anskaffande av civil
anställning åt uttjänt underbefäl fr.
fördelningens truppförband.
Civilarbetare. Värnpliktig, som av
samvetsskäl vägrar att tjänstgöra vid
krigsmakten och i stället utför civilt arbete för
statens räkning.
Civilassessor. Bisittare i rådhusrätt med
åliggande att föra protokoll etc. i
civilmål. Titeln c. begagnades förr vid
Stockholms rådhusrätt men är nu utbytt mot
benämningen förste assessor.
Civilbegravning. Se Borgerlig
begravning!
Civildepartementet. Sv. statsdep. fr.
1840 till 1920, då det ersattes med
social-och kommunikationsdep.
Civilingenjör. Titel för den, som avlagt
civilingenjörsexamen vid någon
av Tekniska högskolans fackavdelningar
för maskinbyggnad och mekanisk
teknologi, skeppsbyggnad, elektroteknik,
väg-och vattenbyggnad 1. kemi och kem.
teknologi. Urspr. var c. titel för vid Tekniska
högskolan utexaminerade väg- och
vattenbyggnadsingenjörer till skillnad från
ingen jörsofficerare.
CivPlis, Julius. Ledare av b
atavernas uppror mot romarna 69—70 e. Kr,
Ord, son» saknas under C, sökas under K»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
