- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / III. Calceolaria-Dyn /
1387-1388

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Damanhur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1387

Dame—Dan.

1388

Dame [eng. dejm, fransk, damm] (lat.
do’mina = härskarinna). Förr, ända från
medeltiden titel på högadliga gifta kvin
nor 1. länsinnehavarinnor. Titeln finnes’
nu kvar endast i eng., där d. är den
officiella titeln för hustrun 1. änkan till en"
baronet 1. knight, dock i det allmänna
språkbruket ersatt av lady.

Dame-jeanne [damsja’nn] (fransk.). Bet.
»fru Johanna». En stor bukig glasflaska
med kort hals, innesluten i en korg av
flätverk e. d., använd till förvaring av
frätande syror 1. vin.

Damia’nus a Go’es, f. 1502, d. 1573.
Portug. historiker och geograf, som
företog långväga resor bl. a. till Tyskland,
Danmark och Polen. Han utgav bl. a. två
arbeten om lapparna. Deplora’tio
lappia’-nae ge’ntis och Descri’ptio La’ppiae, som
bygga dels på meddelanden av bröderna
Olaus och Johannes Magnus, dels på
Zieg-lers lapplandsbeskrivning.

i

Damiette [damiä’tt] (arab. Dumja’t).
Stad i n. Egypten vid Nilen, med
siden-och bomullsväverier. 35 000 inv. (1927).

Damm. I. Erik Bertil D., f. 1887.
Målare och teaterdekoratör. II. Sixten
D., f. 1899. Tonsättare, vilken i klassisk
anda skrivit en pianokonsert,
kammarmusik m. m.

Damm, Einar, f. 1877. Dansk
industrimän, verkst. dir. för Köpenhamns
Handelsbank.

Damm. D. innehåller huvudsakligen
avnötta smådelar av alla möjliga olika
föremål (all »nötning» ger upphov till d.).
Bakteriehalten är i vissa slag av d. mycket
stor (i gatudamm upp till 10 mill.
bakterier på 1 gram d.). Bland de sjukdomar,
som spridas på detta sätt, torde
tuberkulos vara den vanligaste. Utom genom
sin bakteriehalt kan d. vara farligt
genom sin kem. beskaffenhet (i fabriker, där
bly 1. kvicksilver användes) 1. genom att
det innehåller skarpkantiga smådelar (i
stenhuggerier, metallfabriker o. d.). Det
sistnämnda slaget d. förorsakar sår i
lungvävnaderna, vilket gör kroppen mottaglig

för tuberkulos. Koldamm torde däremot
vara oskadligt. Vid andning genom
näsan inkommer betydligt mindre d. i
lungorna än vid andning genom munnen. Jfr
även A 11 e r g e n e r!

Da’mmarharts. Harts erhållet ur
stammen av indiska träd, tillhörande fam.
Dip-terocarpa’ce(E. D. är klart och ljusgult
och användes till fernissor.

Da’mmastock. En bergstopp i
Väst-Alperna (Schweiz) nära S:t Gotthard, 3 633
m. ö. h., med flera glaciärer.

Dammsnäckor (Limnce’a). Ett släkte
Lungsnäckor, vars vanligaste art är
Stora dammsnäckan (L.
stagna’-lis), som förekommer i grunda sötvatten,
där den lever på vattenväxter. Den blir
3—5 cm. lång. Äggen likna något
grod-rom och sitta fastklibbade på växterna.

Dammusslor. Se Flodmusslor!

Damo’kles. En hovman hos konung
Dio-nysios d. ä. i Syrakusa, om vilken M. T.
Cicero berättar, att han kallat
envåldshär-skarens ställning avundsvärd och lycklig,
varför konungen en gång bespisade honom
vid ett bord med de läckraste rätter,
sedan han låtit i ett hästtagel upphänga ett
skarpslipat svärd över hans huvud,
därmed antydande lyckans och njutningens
vansklighet. Därav uttrycket d a m o
k-1 e s s v ä r d, som bet. en ständigt
överhängande fara.

Dampskibsselskabet »Dannebrog». Ett
av Danmarks ledande rederibolag med
säte i Köpenhamn. D:s flotta uppgick 1929
till c:a 120 000 ton dödvikt. D., som
startades 1883 hade 1929 ett aktiekapital på
11,2 mill. kr. och tillgångar på något över
14 mill. kr.

Damspel. Ett uråldrigt spel för två
personer med 24 runda brickor på ett vanl.
64-rutigt schackbräde 1. ett 100-rutigt
sådant.

Dan. Forntida stad i Palestina vid
Jordans källor. I D. lät Jerobeam uppställa
en av de gyllene kalvarna, varefter
staden blev huvudort för bilddyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:44:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/3/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free