Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Disksvampar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1523
Disksvampar—Dispersio’n.
1524
tematiken osammanhängande, över allt
dis-kontinuerlig. — D i s k r e t i o’n,
grannla-genhet, tystlåtenhet.
Disksvampar. Se Discomycetes!
Disku’rs (lat. discu’rsio =
kringströvande) . Samtal, dryftning. — Diskurs i’v t
tänkande, ett tänkande, som fattar de
olika momenten i sitt innehåll steg för
steg, det ena efter det andra, till skillnad
fr. den intuitiva uppfattningen, som
fattar sitt innehåll omedelbart och i ett
enda slag.
Di’skus (grek, di’skos, lat. di’scus). En
rund skiva av sten el. metall, använd vid
kasttävlingar redan under antiken. En d.
tillverkas numera av metallbeslaget trä och
har internationellt bestämda mått:
diameter 22 cm, tjocklek på mitten 4,5 cm, vid
kanten 2,2 cm och vikt 2 kg. D. kastas med
ansatsbana inom en cirkel med 2,5 m:s
diameter.
Diskussio’n (lat. discu’ssio = skakning,
granskning). Bet. meningsbyte,
överläggning. — D i s k u t a’b e 1, omtvistlig,
möjlig att dryfta. — D i s k u t e’r a,
överlägga, dryfta.
Diskvalifice’ra (lat. nekande dis och
kvalificera). Bet. göra oduglig, förklara
olämplig; utesluta ngn från tävling, emedan
han ej fyller uppställda krav.
Dislokatio’n (lat. disloca’re — flytta).
Bet. rubbning. 1. Inom geologien
sammanfattande benämning på förkastning och
veckning. 2. Inom läkarvetenskapen
led-vrickning, försträckning, organs
förflyttning inom kroppen (»vandringsnjure»).
Dispara’t (lat. dispar a’re = åtskilja).
Bet. olikartad, väsensskild, utan
beröringspunkter.
Dispa’sch (fransk, dispache av it.
spac-cia’re — avfärda, klarera).
Haveriutredning rörande förluster och kostnader vid
sjöskada. — Dispasch ö’r, en av Kgl.
Maj:t förordnad ämbetsman med
domarkompetens, som har att verkställa d.
Dispe’ns [utt. även —a’ngs] (fransk,
dispenser = fritaga fr. en förpliktelse, ut-
DISKUSKASTAREN. Antik bildstod av Myron.
dela). En av en laglig myndighet meddelad
befrielse fr. att underordna sig ett lagbud.
Dispensä’r (fransk, dispenser = utdela).
Bet. ställe för utdelning av understöd åt
behövande. I vårt land användes ordet d.
endast om upplysnings- och
understödsby-råer för lungsjuka. D. idkar
hjälpverksamhet av framför allt förebyggande art vid
sidan av de sjukas behandling vid
sanatorier. Varje d. förestås av en läkare med
biträde av särsk. utbildad sjuksköterska,
dispensärsköterska. Sveriges
första d. inrättades i Uppsala 1905. År
1929 funnos 215 statsunderstödda
dispen-särer i landet. Kostnaderna bestridas av
stat, landsting, kommuner, Svenska
nationalföreningen mot tuberkulos m. fl. Litt.:
E. Lindhagen: Tuberkulosens bekämpande
medels dispensärer (1910).
Dispersio’n (lat. dispe’rgere =
kringsprida). Bet. spridning. 1. Inom fysiken en
uppdelning av ett knippe parallella strålar
med olika våglängd, så att dessa få
skil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
