Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Disksvampar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1525
Dispone’nt—Disseke’ra.
1526
da fortplantningsriktningar. D.
förekommer i större eller mindre grad hos alla
vågrörelser vid deras gång genom ett brytande
medium (jfr Brytning!), t. ex. vid
ljusets brytning i ett prisma. Den beror på,
att brytningens storlek är olika för olika
våglängd, så att strålar med kortare
våglängd vanl. brytas mer än sådana med
längre. Betydande avvikelser fr. denna
regel förekomma dock hos en del ämnen ss.
jod och många metaller, onormal el.
anoma’l d. Vid d. uppstår ett
spektrum. 2. Inom statistiken spridningen av
värden (observerade eller beräknade) av ett
och samma slag, d. v. s. deras större (liten
d.) eller mindre (stor d.) hopning kring sitt
medelvärde. Jfr Deviation, Kvartil!
Dispone’nt (lat. dispo’nere = ordna,
förfoga över). Kommersiell eller teknisk
ledare för ett företag.
Dispone’ra (lat. dispo’nere). Bet.
planera, ordna, förfoga över. — D i s p o n
e’-r a d, planlagd, böjd el. hågad för; som har
anlag för (t. ex. en sjukdom), tagen i
anspråk för.
Disponi’bel (lat. dispo’nere — förfoga
över). Tillgänglig, till ngns förfogande. —
Disponibilite’t, befrielse fr.
tjänstgöring (inom ett ämbetsverk) med
skyldighet att vid behov återinträda i tjänst.
Dispositio’n (lat. dispo si’tio). 1. Plan,
anordning i allm. 2. Anlag, mottaglighet
(t. ex. för en sjukdom). 3. Befinnande,
upplagdhet.
Dispositionsprincipen. Den för större
delen av civilprocessen gällande grundsatsen,
att parterna i stort sett själva få
bestämma om (»disponera över») vilka yrkanden,
som skola prövas av domstolen, vilken
utredning och bevisning, som skall
förebringas, etc. Jfr Brottmål,
Official-principen!
Disproportio’n (lat. dis = isär och
pro-po’rtio = förhållande). Bet.
missförhållande, oformlighet, brist på motsvarighet. —
Disproportion e’r lig, som brister i
överensstämmelse, oformlig.
Disputatio’n (lat. disputa’re = orda,
utreda). Bet. meningsbyte i allm. Offentligt
lärt meningsbyte över en vetenskaplig
skrift, vars förf, önskar vinna en
akademisk lärdomsgrad, lärarebefattning e. d.
genom att försvara sina i avhandlingen
uttalade meningar och påståenden gentemot
särskilda utsedda granskare (opponenter).
D. hållas i vårt land vid universiteten och
högskolorna. — D i s p u t e’r a, hålla en d.;
tvista. — D i s p u t a’n d, en som skall
disputera.
Dispy’t (fransk, dispute av lat. disputa’re
= orda). Bet. ordstrid, tvist, skarpt
meningsbyte.
B. DISRAELI. Fotografi.
Disraeli [disre’jli], Benjamin, earl o f
Beaconsfield, f. 1804, d. 1881. Britt,
statsman och förf,
av judisk börd, först
radikal, sedermera
det konservativa
partiets ledare,
flera gånger minister,
en av den eng.
imperialismens främsta målsmän. Under
D: s styre
genomdrevs en ny
parla-mentsform 1867 och
förvärvade England
Cypern 1878 samt
aktieflertalet i Sueskanalen 1875;
Englands drottning fick titeln
»kejsarinna av Indien», och genom erövringar i
Syd-Afrika inleddes Englands senare
maktutvidgning i Afrika. D. spelade också en
ledande roll på Berlinkongressen 1878. Han
är även förf, till en mängd berömda
politiska romaner. Litt.: A. Maurois: Disraelis
liv (1927). Knut Hagberg: Burke,
Disraeli, Metternich (1931).
Diss. Den i skalan med ett $ kromatiskt
ett halvt tonsteg höjda tonen d. — D i s s
moll, molltonart med diss till grundton
och -tecken vid klaven för f, c, g, d, a
och e.
Disseke’ra (lat. dis = isär och seca’re =
skära). För anatomiska studier sönderskä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
