Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eisner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1Ö39
Ek—Ekelund.
1690
Ek (Que’rcus). Växtsläkte (fam.
Faga’-cece) omfattande c:a 200 arter, alla träd
el. trädartade buskar, med glesa, slaka
hanhängen och korta, fåblommiga honax.
Frukten är en nöt (ollon) och sitter
ensam, nedsänkt i en fruktskål. I Sverige
finnas två arter. De lämna ett utmärkt
virke, använt bl. a. till båtbygger i och
snickeriarbeten; barken användes som
garvmedel och ollonen utgöra svinfoder.
Även flera utländska arter lämna ett
värdefullt virke. Barken av den i
medelhavsländerna inhemska kork eken
{Quer-cus su’ber) lämnar kork (jfr d. o.!).
Gallbildningar äro mycket vanliga på ekar;
särskilt de på Q. infecto’ria förekommande
användas för utvinnande av garvsyra.
(Jfr Gallbildningar!)
Ek. Socken i Skaraborgs län (Vadsbo
härad). 512 inv. (1931).
Eka. Gods i s. Uppland, Lillkyrka
socken (Uppsala län), vid Mälaren. E.
tillhörde urspr. Eka-ätten, sedan ätterna Tott,
Gera och Oxenstierna. — Ekaätten, sv.
stormansätt, utdöd på 1520-talet, som
sedan 1400-talets början ägde godset Eka,
därav namnet. Ätten hade under
medeltidens sista århundraden flera bemärkta
medlemmar, bl. dem riksrådet Måns
Karlsson, d. omkr. 1485, fader till riksrådet
Trötte Månsson, d. 1512, och fru Cecilia
Månsdotter, moder till Gustav Vasa.
Ekblom, Richard, f. 1874. Filolog,
professor i slaviska språk i Uppsala sedan
1921.
Ekbock (Cera’mbyx ce’rdo). En till
Långhorningarna hörande
skalbagge. E. är svart el. svartbrun med mycket
långa antenner. Kroppen kan bli 5 cm.
lång. Larven lever i gamla ekar. E.
förekommer ehuru sällsynt på Öland.
Ekby. 1. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 438 inv. (1931). 2. Socken i
Kalmar län på Öland (Runstens härad). 189
inv. (1931).
Eke. Socken i Gotlands län (Gotl. s.
härad). 208 inv. (1931).
Ekeberg, Lars Birger, f. 1880.
Jurist, professor vid Stockh. högskola sedan
1907, justitieminister 1920—21, 1923—24,
justitieråd 1925—1927, ordf, i
lagberedningen sedan 1927, president i Svea
hovrätt 1931. Led. av Lantbr. ak.
Ekeberga. Socken i Kronobergs län
(Upp-vidinge härad). 1 942 inv. (1931).
Ekeblad. 1. Johan E., f. 1629, d. 1696.
Ämbetsman, som i brev skildrat drottning
Kristinas hov. 2. C 1 a e s E. d. y., f. 1708,
d. 1771. Den förres son, statsman. E. var
kanslipresident under hattarnas tid. 3.
Claes Julius E., f. 1742, d. 1808. Den
förres son, dagboksförf. Hans arbeten ha
givit stoff till Levertins En gustaviansk
ädlings historia.
Ekeby. 1. Socken i Uppsala län (Olands
härad). 1 019 inv. (1931). 2. Socken i
Örebro län (Sköllersta härad). 1 135 inv. (1931).
3. Socken i Östergötlands län (Göstrings
härad). 4 311 inv. (1931). 4. Socken i
Malmöhus län (Luggude härad). 3 710 inv.
(1931). 5. Socken i Gotlands län (Gotl. n.
härad). 331 inv. (1931).
Ekebyborna. Socken i Östergötlands län
(Bobergs härad). 670 inv. (1931).
Ekehorn, Johan Gustav, f. 1857.
Kirurg, professor i kirurgi i Uppsala 1909
—16 och vid Karolinska Institutet 1916
—22. E. har utgivit ett flertal arbeten,
behandlande urinvägarnas kirurgiska
sjukdomar.
Ekelund. I. John Albert Daniel
E., f. 1865. Ingenjör, distriktschef i Östra
väg- och vattenbyggnadsdistriktet 1908—
30. II. Otto Vilhelm E., f. 1880. Förf.,
särsk. lyriker och essayist. I sin tidigare
produktion (bl. a. diktsamlingarna
Melodier i skymning, 1901, Elegier, 1903,
Dithy-ramber i aftonglans, 1906, Grekisk bukett,
1906) framträder E. som en av vår
litteraturs mest betydande centrallyriker med en
diktning präglad av en utomordentlig
mottaglighet för olika själsstämningar och den
största formella uttrycksfullhet. Hans
senare alstring, huvudsakligen på prosa, (bl.
a. samlingarna Antikt ideal, 1909, Veri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
