Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekensbergs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1691
Ekensbergs Varv, a. b.—Eklektici’sm.
1692
V. EKELUND.
Fotografi.
Sinilia, 2 delar 1915
—16. Metron, 1918,
Levnadsstämning,
1925, Lyra och
Ha-des, 1930) omfattar
essayer och
aforismer, uttryckande en
starkt personlig
åskådning, utbildad
under intryck av
antikt tänkande,
Nietzsche, Emerson,
Goethe m. fl.
Ekensbergs Varv, a. b. Skeppsvarv vid
Liljeholmen, Stockholm, anlagt 1873, som
äger flytdockor och upphalningsslipar för
fartyg på upp till 3 000 ton d. w.
Ekenäs (fin. Ta’mmisaari). Stad i s.
Finland (Nylands län), nästan helt
svenskspråkig. 3 261 inv. (1930).
Ekenäs Bruks a. b. Bolag, som driver
glasbruk vid Ekenäs (Jönköpings län).
Årlig omsättning 400 000 kr. (1930).
Eker. Socken i Örebro län (Örebro
härad). 419 inv. (1931).
Ekerot, Victor Arvidsson, f. 1874.
Jordbrukskonsulent, chef för statens
egnahemsstyrelse sedan 1930. Led. av Lantbr.
ak.
Ekerö. 1. ö i ö. Mälaren (Stockholms
län) i E. och Munsö socknar. 2. Socken
i Stockholms län (Färentuna härad). 1 506
inv. (1931).
Ekeskog. Socken i Skaraborgs län
(Vadsbo härad). 467 inv. (1931).
Ekhard. Se Eckart!
Ekholm. I. Nils Gustaf, f. 1848, d.
1923. Meteorolog, styresman för
Meteorologiska Centralanstalten 1914—18. E. har
organiserat det svenska
stormvarnings-väsendet samt utarbetat ett särskilt
system för väderleksförutsägelser. Led. av
Vet. ak. II. Erik Eskil Gunnar E.,
f. 1884. Arkeolog, doc. i Uppsala, vilken
gjort framstående undersökningar av
framförallt Upplands bebyggelsehistoria.
Eki’nus (grek, eki’nos =; igelkott). Den
del av ett doriskt kapitäl, som bildar
övergången fr. kolonnskaftet till den
fyrkantiga abacusplattan. Jfr Kolonn!
Ekipage [-pa’sj] (fransk, équiper =
utrusta ett skepp). Bet. utrustning; finare
åkdon efter häst. —
Ekipagedepartement, den del av förvaltningen av de
sv. örlogsvarven, som ombesörjer fartygens
förläggning och har allmän tillsyn över
fartyg och varv. —
Ekipagemästa-r e, regementsofficer el. kapten, som är
chef för ekipagedepartement.
Ekipe’ra (fransk, équiper}. Bet. utrusta
(ett fartyg), utstyra. — E k i p e’r a sig,
skaffa sig kläder o. d. — Eki pe’r i ng,
utrustning i fråga om kläder o. d. eller bod
där sådant säljes (herrekipering).
Ekivo’k (fransk, équivoque av senlat.
aequi’vocus = likalydande). Bet. tvetydig,
slipprig.
Ekkehart 1. Ekkart. Se Eckart!
Eklampsi’ (grek. ekla’mpein = blixtra
till). Komplikation i havandeskapets sista
skede av hittills outredd natur. Då e.
försvinner efter fostrets avgång, har man
tolkat den som ett av detta framkallat
för-giftningstillstånd. E. uppträder hos
havande med äggvita i urinen. Av
synnerligen stor vikt för förebyggande och
behandling av sjukdomen är, att äggvitan i
urinen i tid upptäckes. Regelbundna
urinundersökningar böra därför företagas
under grossessens sista månader. E:s
huvudsymtom utom äggvita med åtföljande
blodtrycksstegring äro rubbningar i
medvetandet samt krampanfall. Sjukdomen, som är
ytterst allvarlig, behandlas i avancerade
fall medelst framkallande av förlossning.
Eklate’ra (fransk, éclater = bli allm.
bekant). Bet. kungöra, tillkännage (en
förlovning). — Eklata’nt (fransk,
écla-tant). Bet. i ögonen fallande, påfallande.
Eklektici’sm (grek. ekle’gein = utvälja).
Inom vetenskap och konst en strävan el.
metod att ur andras åsikter och
ståndpunkter utvälja vissa beståndsdelar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
