- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / IV. Düna-Francesca /
1709-1710

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekvator ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1709

E’land-antilop—Elbe.

1710

E’land-antilop (Taurotra’gus o’ryx).
Afrikas största antilopart med en kroppslängd

av över 3 m; olika färgade former, mer el.
mindre strimmiga, förekomma över hela
öst- och Syd-Afrika.

r

Eländers Boktryckeri a. b. Boktryckeri
i Göteborg, grundat 1908. Aktiekap. 0,2
mill. kr. Tillverkningsvärde pr år 1 mill.
kr. E. B. trycker bl. a. Rikstelefonkatalogen
och Affärsvärlden.

Elasticite’t (grek. elaste’s =
framdrivande). Den kraft, varmed en kropp strävar
att återtaga sin ursprungliga volym el.
form, om denna förändrats genom någon
yttre krafts inverkan. I fråga om
volymförändring gäller det härvid
huvudsakligen volymminskning el. samma
n-trycklighet. Vid gaser regleras
denna av samma lagar som gastrycket; vid
vätskor och fasta kroppar åter äro de
lagar, som sammantryckligheten följer, föga
kända. Den är emellertid mycket olika för
olika ämnen och kännetecknas av dessas
s a m m a n
trycklighetskoeffici-e n t e r, d. v. s. volymförminskningen hos
1 kbcm av ämnet, när trycket ökas med
1 atmosfär. Volymminskningen upphör
alltid fullständigt, så snart den yttre
påverkan, som framkallat den, upphört.

Formförändringar spela naturligtvis
endast hos fasta kroppar någon roll. Därvid
är det icke säkert, att de upphöra, när den
yttre orsak, som framkallat dem, upphört
(kroppar, med vilka detta är fallet, kallas
fullkomligt elastiska), utan det
finnes en gräns,
elasticitetsgrän-s e n, som förändringen icke kan
överskrida utan att bli bestående. Elasticiteten vid
sträckning utmärkes av
elasticitets-k o e f f i c i e’n t e n, d. v. s. den
förlängning, som en stång av kroppen, 1
m lång och 1 kvmm i genomskärning,
erhåller för en belastning av 1 kg, eller av
elasticitetsmod y’l e n, d. v. s. den
vikt (i kg), som en dylik stång behöver
belastas med, för att dess längd skall
fördubblas. Formförändringen tager stundom
en relativ lång tid både för att
fullständigt utbilda sig och för att helt försvinna
(när detta senare förekommer). Detta
kallas för elastisk efterverkan. —
E 1 a’s t i s k, tänjbar i allm. —
Elastiskt bros k, se Brosk! —
Elastisk energi, se Energi!

Elasti’n (grek. elaste’s =
framdrivande). Ett äggviteämne, som ingår som en
viktig beståndsdel i bindväv, brosk och
andra elastiska vävnader.

E’later. Se K n ä p p a r e!

Elatina’ceie. Växtfamilj tillhörande
C h o r ip e t a’l e r n a, omfattande blott
ett 30-tal arter, de flesta växande i
vatten. I Sverige finnas tre arter, alla
tillhörande släktet Ela/tine. De äro små
örter, ofta submersa, med motsatta blad och
mycket små blommor i bladvecken.

Ela’tine. Se E 1 a t i n a’c e se!

ETba. En it. ö i Medelhavet mellan
Korsika och Italiens fastland (prov.
Livor-no), med en yta av 224 kvkm, ngt större
än Tjörn, upplåten åt Napoleon I som
furstendöme 1814—15. E. har järngruvor,
bekanta ända sedan forntiden. Huvudstad:
Portoferraio.

Elbe. Flod i n. v. Tjeckoslovakien och
mell. Tyskland, med källor i Riesengebirge

ELAND-ANTltOP.

Fotografi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/4/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free