Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Endotel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1777
Endote’1—Energi’.
1778
Endote’1 (grek. e’ndon = invärtes och
tele’ = bröstvårta). Se
Epitelväv-n a d!
Endote’rm förening el. endotermisk
förening (grek. e’ndon = invärtes och
te’rme — värme). Kemisk förening, som
bildas vid en e n d o t e r m (i s k)
reaktion, d. v. s. en reaktion, vid vilken
värme upptages. En endotermisk förening
innehåller därför mer energi än
beståndsdelarna och sönderfaller lätt under
explosion. Motsats: exoterm förening.
Jfr Bildningsvärme!
Endozo’isk (grek. e’ndon = invärtes och
20’on = djur). E. spridning säges
tillkomma en växt, om dess frön och frukter
spridas under passerande av djurens tarmkanal.
Endre. Socken i Gotlands län (Gotl. n.
härad). 384 inv. (1931).
Endy’mion. I grek, mytologi en ung man,
som älskades av mångudinnan Selene. Han
tänktes vila, försänkt i evig sömn,
därunder bevarande sin ungdom, i en grotta
på berget Latmos i Karien, där Selene
besökte honom.
Eneby. Se Västra Eneby, östra
E n e b y!
Enebyberg. Municipalsamhälle i
Stockholms län (Danderyds socken). 1 339 inv.
(1931).
Energeti’k (grek. ene’rgeia =
verksamhet). 1. Läran om energien och dess
omvandlingar. 2. En naturfilosofisk
åskådning, vilken sätter energibegreppet i
centrum även för sin etik; dess upphovsman
är W. O s t w a 1 d. — E n e r g e’t i s k,
hörande till energetiken.
Energi’ (grek. ene’rgeia = verksamhet,
handlingskraft). Inom fysiken förmågan
att uträtta arbete. Med arbete i fysikalisk
bemärkelse menas att övervinna ett
motstånd, vilket kan utgöras dels av trögheten
hos den kropp, som själv uträttar arbetet,
dels av motståndet från någon annan
kropp. I båda fallen träder en kraft i
verksamhet, och arbetets storlek mätes i
fysiken med produkten av denna kraft och
den väglängd, som den av kraften
påverkade kroppen tillryggalagt i kraftens
riktning. Enheten för arbete är i det absoluta
måttsystemet erg och i praktiken vanl.
kilogrammeter. Samma enhet användes för
energi, enär arbetet är ett resultat av dess
verksamhet. E. kan uppträda under flera
skenbart mycket olika former. Dels kan
den uppträda i form av rörelse, i vilket
fall den kallas kinetisk eller
rörelseenergi, dels i form av förmåga att
framkalla rörelse, i vilket fall den kallas
potentiell, latent eller
lägeenergi (t. ex. e. hos en upphängd tyngd
eller en spänd fjäder). En annan indelning
av e. grundar sig på arten av det arbete,
som kan uträttas. I detta avseende indelas
e. i följande slag. 1) Mekanisk e.
tillkommer en kropp därigenom, att kroppen
i sin helhet befinner sig i rörelse eller
påverkas av någon yttre kraft. (Ex.: en
kastad kropp eller en upphängd tyngd). 2)
Molekylär e. (= värmeenergi
och elastisk e.) tillkommer en kropps
enskilda molekyler därigenom, att de ha
sin särskilda rörelse inom kroppen eller
påverkas av molekylarkrafterna. (Ex.: en
glödande kropp, en ljudande klocka eller
en spänd fjäder). 3) Kemisk e.
tillkommer en kropps atomer på grund av de
kemiska krafternas verksamhet. (Ex.: ett
sprängämne.) 4) Elektrisk (och
magnetisk) e. tillkommer en kropps
elektroner eller atomkärnor på grund av de
elektriska (och magnetiska) krafternas
verksamhet och visar sig genom deras
elektriska laddning, den elektriska strömmen
(och magnetismen). (Ex.: åskmoln,
mag-neter). 5) Strålande e. är icke
bunden vid någon kropp utan existerar i
vacuum. (Ex.: ljus, elektriska strålar). För
att förklara denna sista form av e. har
man förut ansett hypotesen om etern
nödvändig. Numera anses dock denna av
många forskare överflödig, och e. skulle i
så fall äga en självständig existens. — Hur
olika dessa former av e. än synas, så
kunna de dock i allmänhet utan svårighet
övergå i varandra. Så förvandlas största
delen av den strålande energi, som
kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
