Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Endotel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1779
Energico—Engagera.
1780
mer från solen, till värme, när den
träffar jorden, och en annan del därav till
kemisk e. uti växterna, där kemiska
föreningar bildas genom ljusets inverkan.
Värmeenergien åter kan delvis förvandlas till
mekanisk e. därigenom, att det vatten,
som genom värmet avdunstar, i form av
nederbörd bildar floder och vattenfall,
vilkas mekaniska e. delvis kan överföras till
elektrisk genom elektriska kraftstationer.
Dessa förvandlingar försiggå dock icke alla
lika lätt eller lika fullständigt. Så t. ex.
kan en kropps mekaniska e. fullständigt
överföras till värme, men dess värme icke
fullständigt omvandlas till mekanisk e. När
en kropp uträttar ett arbete, utan att e.
tillföres densamma, förlorar den en
motsvarande del av sin e., men denna
försvinner därför icke utan övergår antingen till
en annan form av e. eller överföres till en
annan kropp. Om t. ex. en avskjuten kula
fastnar i en vägg, så förlorar den
därigenom sin rörelseenergi, men denna
energiförlust uppväges fullständigt av
värmeutvecklingen vid kulans gnidning mot luften
och stöt mot väggen samt av det ljud, som
därvid uppstår. Denna viktiga upptäckt,
som på 1840-talet gjordes ung. samtidigt
av tysken J. R. M a y e r, engelsmannen
J. P. J o u 1 e och dansken L. A. Co
1-d i n g, har lett till uppställande av den
s. k. energiprincipen eller t er m
o-dynamikens första
huvudsats, vilken erhöll sin allmängiltiga
formulering av tysken H. L. F. He 1 mh o 11 z
1847. Den säger, att e. varken kan uppstå
ur intet eller försvinna till intet. Den
första delen av satsen brukar även kallas
»principen om omöjligheten av ett
perpe-tuum mobile av första slaget» och den
andra delen »principen om e. :s
oförstörbarhet». Enligt relativitetsteorien
skulle ett märkligt samband existera
mellan en kropps e. och dess massa, och
enligt kvantteorien skulle e.
förekomma i skilda smådelar, s. k.
energi-k v a n t a. Litt.: Hj. Tallqvist: Energi och
entropi. 2:a upplagan 1924. M. Siegbahn:
Elektricitet, materia, energi (1921). Jfr
Kvantteorien, Massa!
Energico [enä’rdjikå] (it.). Bet.
kraftfullt, beslutsamt. Musikalisk föredragsbet.
Ene’rgisk (grek. ene’rgeia =
handlingskraft). Bet. kraftfull, viljekraftig, ihärdig.
Eneroth, Karl Olof, f. 1886.
Professor i skogsskötsel vid Skogshögskolan
sedan 1930.
Eneroth & Co., a. b. Kemisk-teknisk
fabrik i Göteborg (Tekniska fabriken Göta
Lejon) med ett aktiekapital på 1 mill. kr.
och en årstillverkning på 1,5 mill. kr. E.,
som äges av a. b. Kerna, tillverkar bl. a.
toalett-tvål, tvätt- och skurpulver
(»Gummans»), såpa m. m. Fabriken anlades 1812
och övertogs 1897 av det nuvarande
bolaget.
Enerve’ra (lat. enerva/re). Bet. försvaga,
utmatta; oroa, göra nervös.
En face [anfa’ss] (fransk, face =
ansikte). Bet. framifrån.
En famille [an fami’j] (fransk.). Bet. i
familjen, bland de sina, i en förtrolig
krets, förtroligt.
Enfant [anfa’n] (fransk.). Bet. barn. —
Enfant perdu [— pärdy’], en förlorad
son, ett barn på avvägar. — Enfant
terrible [— tärri’bl], ett förskräckligt
barn, olycksfågel, rötägg inom en familj,
släkt o. s. v.
E’nfasström. Se Växelström!
Enfield [e’nfild]. Stad i s. ö. England
(grevsk. Middlesex). 61 000 inv. (1931).
Engadi’n. Namn på den del av Inns
floddal, som ligger i ö. Schweiz (kant.
Graubiinden), 1 000—1 800 m. ö. h. E. har
ett milt och torrt klimat, utmärkt av stark
insolation, och har därigenom blivit ett
av Alpernas mest besökta turistområden,
med kurorter och vintersportplatser som
S :t Moritz m. fl.
Engagera [angasje’ra] (fransk, engager).
Bet. anställa, inveckla. — E n g a g
e-ment [-ma’ng]. 1. Anställning, tjänst.
2. Förbindelse på grund av ingånget
affärsavtal. 3. Placering av kapital i
aktier el. i ett företag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
