Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epilepsi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1807
EpVstel—Epsom.
1808
mellan körsångerna i det grek, dramat
inskjutna handlingen. 2. I nutida bet. dels
en i ett skådespel el. en berättelse
inskjuten bihandling, dels en obetydlig händelse
i allm. — Episodisk, tillfällig,
avvikande från huvudämnet.
Epi’stel (grek, epistole’ = ngt översänt,
brev). Bet. brev i allm. 1. I N. T.
apostlarnas brev till enskilda personer el.
kristna församlingar. 2. Utdrag ur dessa brev
vilka läsas vid gudstjänsterna (»dagens
epistel»). 3. Inom poesien en vanligen
didaktisk dikt i brevform.
Episty’l (grek, epi’ = på och sty’los =
pelare). Annan benämning på arkitrav.
Epita’fium (lat. av grek, epi’ = vid och
ta’fos = grav). En i en kyrka upphängd
EPITAFIUM.
Fotografi.
minnestavla över en bemärkt avliden
person.
Epite’lvävnad (grek, epi’ = på och tele’
= bröstvårta). Vävnad av cylindriska el.
platta celler, som bekläder djurkroppens
EPITELVÄVNAD.
SC = lager av döda
celler; SM = lager av
levande celler.
fria ytor saväl utat som mat.
Hudens e. kallas e p i de’r m i s,
blodkärlens samt de stora
kroppshåligheternas
e n d o t e’l.
Epite-let kan vara e
n-k e 11 eller f 1
er-skiktat. Mellan-substans saknas.
Epite’t (grek,
epi’-teton = ngt
tillfogat). 1. Se A p p
o-sition! 2. I allm.
en egenskap, som
isynnerhet i poetisk
framställning
tilläg-ges ett föremål, s.
k. stående e., t. ex.
den mångförslagne
Odyssevs (hos
Ho-meros).
Epizo’isk (grek epi’ = på och zo’on =
djur). E. kallas växternas fröspridning, då
fröna fastna utanpå djur el. människor,
som föra dem med sig. Jfr Endozoisk!
Epizooti’ (grek, epi’ = på och zo’on =
djur). Benämning på sjukdom bland
djuren, som uppträder epidemiskt. Ex.
på sådana äro mul- och klövsjuka,
mjält-brand, hönskolera.
Epo’d (grek. epodo’s). Bet. efter sång. 1.
Sista strofen i den grek, körsången, som
består av strof, motstrof och e. 2. En
lyrisk diktart bestående av omväxlande
längre och kortare versrader.
Epo’k (grek, epoke’ = hållpunkt,
vilopunkt). En tidpunkt, fr. vilken ett skede i
historien räknas, ett tidevarv, en period.
Epopé (fransk.). Äldre benämning på
epos.
E’pos (grek.). Bet. berättelse. I
vidsträckt bet. detsamma som en episk dikt,
i inskränkt mening en hjältedikt på vers.
Jfr Epik!
Epsom [e’ppsom]. Stad i s. England
(grevsk. Surrey), med kapplöpningsbana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
