Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fenologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1971
Fe’nresulven—Fe’rier.
1972
Fe’nresulven el. F e n r e r. I nord,
mytologi en av Lokes söner med jättekvinnan
Angerboda; hans syskon voro brodern
Mid-gårdsormen och systern Hel.
Fenvalar (Balcenopte’ridce). En familj
Bardvalar, som skiljes från de övriga
genom förekomsten av ryggfena. På undre
sidan finnas på främre delen av kroppen
djupa längdfåror. Halskotorna äro ej
sammanvuxna. Barderna äro korta och grova.
Till f. höra släktena Egentliga
fenvalar (Balceno’ptera), Knölvalar
^Mega’ptera) samt ehuru något avvikande
Gråvalar (Rhachiane’ctes). Av det
förstnämnda släktet äro de viktigaste
Vikval, Sejval, Blåval och S i 11 v a 1.
De finnas alla i Atlanten, en del
närstående arter, t. ex. Svavelbuken även
i Stilla havet. Blåvalen är längre än
grön-landsvalen och uppges kunna bli över 30
m lång. Den har några gånger strandat
vid sv. västkusten. Den lever av plankton
och företar vidsträckta vandringar.
Sillvalen åter lever, som namnet antyder, av
fisk; den är vanlig vid norska kusten och
följer ofta sillstimmen. Den blir 20—25 m
lång.
Feny’l (av fenol). Organisk radikal av
sammansättningen Cg H5—. F. ingår i
nästan alla viktiga bensolderivat. ■— F
e-n y’l a m i’n, detsamma som anilin (se
Amin!). — Fen y’l h y d r a z i’n, kemisk
förening av sammansättn. Cg H5 . NH . NH2
vilken med de flesta aldehyder och ketoner
bildar karakteristiska föreningar,
hydra-zoner, och som därför användes som reagens
på sockerarter. Den är äv. råmaterial för
framställning av antipyr i’n
(fenyl-dimetylpyrazolon). — Fenylsyra,
detsamma som fenol.
Feoda’l (senlat. fe’udum = län,
förlä-ning). Bet. hörande till län el. länsväsen.
— F e o d a 1 i’s m, länsväsen el. en
ståndpunkt, som hävdar värdet av den feodala
organisationen. — Feodalite’t,
läns-förhållande. Se Länsväsen!
Feodosia [fjådå’sia]. Stad i den
autonoma republiken Krim (Ryssland) vid
Svar
ta havet, viktig hamnstad. 35 000 inv.
(1920).
Féraudy [ferådi’], M a u r i c e a e, f.
1859. Fransk skådespelare, främst
Mo-liéreframställare.
Ferdinand. Konungar av Spanien. I. F.
V, den katolske, f. 1452, d. 1516.
Urspr. konung av Aragonien förenade han
genom sitt giftermål med Isabella av
Ka-stilien Spanien till ett rike, vars välde
utökades genom Granadas erövring och
mo-rernas fördrivning, den spanska
enhetssta-tens förste konung (1479—1516). II. F. VII,
f. 1784, d. 1833. Konung sedan 1808, avsatt
av Napoleon samma år; åter konung 1813
förde han en starkt reaktionär styrelse.
Ferdinand. Tysk-rom. kejsare. 1. F. I,
f. 1503 (1556—64). Bror till Karl V och
dennes efterträdare som kejsare och som
härskare över de österrikiska arvländerna.
Genom sitt giftermål med Anna, syster till
konung Ludvig av Böhmen och Ungern,
blev han den österr.-ungerska monarkiens
grundläggare. 2. F. II, f. 1578 (1619—37).
Den förres sonson, huvudman för den
katolska reaktionen i Tyskland under
30-åriga kriget. 3. F. III, f. 1608 (1637—57).
Den förres son, överbefälhavare för de
kejserliga härarna under 30-åriga kriget.
Ferdinand I, f. 1793, d. 1875. Kejsare av
Österrike 1835—48. Under revolutionen
1848 måste han fly från Wien och
abdikerade till förmån för brorsonen Frans Josef.
Ferdinand, f. 1861. Furste av Bulgarien
1887—1908, konung 1908—18. Han avsade
sig år 1918 tronen till förmån för sin älste
son Boris.
Ferdinand, f. 1865, d. 1927. Konung av
Rumänien 1914—27, prins av
Hohenzol-lern, vald till rum. tronföljare 1889.
Ferga’na. Se Margelan!
Fe’rier (lat. fe’rice — helgdag). Bet.
ledighet fr. arbete, särskilt ifråga om
skolarbete. — Feriekurser vid universitet
och högskolor avse att bereda en större
allmänhet tillfälle att direkt få del av
ve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
