Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1973
Ferm—Ferra’ri.
1974
tenskaplig forskning. De första sv.
feriekurserna, sommarkurser, höllos vid
Uppsala universitet i aug. 1893.
Ferm (lat. fi’rmus = säker, stark). Bet.
rask, snabb. — F e r m i t e’t, raskhet,
snabbhet.
Fermanagh [famae’nne]. Grevsk. i s. v.
Nord-Irland.
Ferma’t (it. ferma’ta = stillastående).
Ett musikaliskt skrivtecken ( ^), som
innebär, att den not el. paus över vilken
tecknet är utsatt skall hållas ut längre, än
tidsvärdet härför anger. Utsatt över ett
taktstreck är det liktydigt med en längre
paus. Jfr Accent!
Fermat [färma’], Pierre de, f. 1601, d.
1665. Fransk matematiker och en av alla
tiders främsta, vilken bl. a. uppställt den
berömda Fermats stora sats, att
likheten: xn yn = zn icke gäller för tre
hela tal x, y och z, om n är ett helt tal
större än tre. Denna sats, som är av stor
betydelse för talteorien, har icke ännu
erhållit sitt slutgiltiga bevis, oaktat en tysk
matematiker, Lindemann, uppsatt ett
pris av 100 000 riksmark för det första
riktiga beviset, till följd varav den
vetenskapliga litteraturen under de sista årtiondena
överflödat av förmenta bevis för satsens
giltighet.
Ferme’nt (lat. ferme’ntum = jäst). Namn
på ämnen, som förorsaka jäsning,
förruttnelse m. fl. dylika processer. F. indelas i
organiserade (bakterier,
jästsvampar) och oorganiserade (enzymer).
Denna skillnad är, efter vad man numera
vet, ej så väsentlig, emedan det är de i
organismerna förefintliga enzymerna, som
förorsaka nämnda processer, när det gäller
organiserade ferment. Numera inskränkes
stundom ordet f. till att betyda detsamma
som enzym.
Ferna Bruks a. b. Gammalt bruk vid
Färnabruk, Västmanlands län, anlagt på
1600-talet. F. blev 1908 bolag, har nu ett
aktiekapital på 0,6 mill. kr. och driver
sågverksrörelse med en årstillverkning på
ungefär 3,5 mill. kr.
Ferna’ndez [-deth], Juan, f. 1538, d.
1602. Sp. upptäcktsresande (Syd-Amerika),
upptäckare bl. a. av Juan Fernandez-öarna.
Ferna’ndo Po. En ö i Spanska Guinea,
belägen i Guinea-bukten på Afrikas v. kust
och ngt mindre än Gotland. 21 000 inv.
(1929), därav omkr. 300 européer.
Ferney [färnä’]. Köping i ö. Frankrike
(dep. Ain) nära gränsen till Schweiz, där
Voltaire ägde och bebodde ett slott undep
de senare åren av sitt liv. Omkr. 1 000 inv.
FernPssa. Vätska, som hastigt torkar i
luften och som påstrykes trä, metaller o. d.
för att skydda dem för inverkan av luft
och vatten. F. indelas ioljefernissor,
vilka innehålla linolja el. andra torkande
oljor, och spritfernissor, vilka inne-|
hålla sprit, träsprit el. bensin. Ofta
innehålla f. även terpentin. —
Lackfernissor bestå av olje- el. spritfernissor, vari
upplösts diverse hartser.
Fernströms Granitindustrier, a. b. A. K.
Bolag i Karlshamn, som äger ett flertal
stenhuggerier i Sverige och Norge. Firman
etablerades 1885, blev bolag 1925 och har
ett aktiekapital på 1 mill. kr. F.
sysselsätter c:a 2 500 arbetare och dess
årstillverkning har ett värde av ungefär 5% mill. kr.
Ferozepore [firåspo’e] el. F i r o z p u r.
Stad, järnvägsknut och viktigt militärt
centrum i n. Britt. Indien (prov. Punjab).
54 000 inv. (1921).
Ferra’ra. 1. Prov, i n. ö. Italien. 2. Stad
i F. 1 med universitet och en mängd
kyrkor och andra byggnadsverk fr. 1400- och
1500-talen, då F. under fursteätten Este
var ett av Italiens förnämsta konstcentra.
118 000 inv. (1928).
Ferra’ri, Philippe la R é n o t i é r e
vonFerrary, f. omkr. 1850, d. 1917.
It.-österr. frimärkssamlare, som
samman-bragte en mycket omfattande och dyrbar
frimärkssamling, värderad till omkr. 10
mill. kr. Han donerade den till postmuseet
i Berlin, men den beslagtogs av franska
staten och såldes 1921—23 och
försäljningssumman ingick i avbetalningen på det
tyska krigsskadeståndet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
