Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferrolegeringar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1979
Ferti’1—Festu’ca.
1980
rörelserna mot frihetstidens slut anslöt han
sig till Gustav III:s regimförändring 1772
men blev senare, framför allt under
riksdagen 1789, ledare av oppositionen. Han har
skrivit något ensidigt hållna memoarer,
Historiska skrifter (1867—72). Led. av Sv.
ak. 2. H a n s Axel v o n F. d. y., f. 1755,
d. 1810. Den förres son, general och
riksmarskalk. F. deltog i nordamer.
frihetskriget, var en av den franska drottningen
Marie Antoinettes gunstlingar och det
franska konungaparet behjälplig vid dess
misslyckade flykt fr. Paris. Gustavian och
oskyldigt misstänkt för att ha bidragit till
kronprinsen Karl Augusts död, blev han
vid dennes begravning i Stockholm
ihjälslagen av folkmassan (Fersenska mordet).
Litt. till F. 2: A. Söderhjelm: Axel von
Fersens dagbok I—III (1925—28).
Ferti’1 (lat. fe’rtilis). Bet. bördig,
fruktbar, fruktsam. Mots.: s t e r i’l. — F e r t
i-1 i t e’t, fruktsamhet.
Fe’rula el. S c o r o d o’s m a. Växtsläkte
(fam. Umbelli’ferce). F. äro höga (ända till
5 m), mjölksaftrika örter, som förekomma
i Asien och s. Europa. Ur mjölksaften av
FERULA COMMUNIS. Fotografi.
F.-arter erhållas s. k. gummihartser; ur
F. a’sa foe’tida sålunda dyvelsträck.
F. commu’nis användes under antiken till
käpp (»tyrsos-stav»), bl. a. till aga (varav
ordet »färla»).
Fes el. F e z. En av Marokkos
huvudstäder, belägen i landets n. del. F. är
Marokkos heliga stad och har muhammedanskt
universitet. Dessutom är F. ett viktigt
centrum för karavanhandeln till det inre.
81 000 inv. (1926).
Fes el. f e z. Ett slags huvudbonad i form
av en stympad kon, vanl. av rött ylletyg
med tofs och utan skärm, bruklig på
Bal-kan-halvön och i österlandet. Namnet
här-ledes av staden F. i Marokko, där f. först
tillverkades.
Fess. Den med ett kromatiskt ett
halvt tonsteg sänkta tonen f.
Fessa’n el. F e z z a’n. Prov, i ital.
Libyen (Tripolitania), huvudsakligen öken,
men med åtskilliga oaser, vilka producera
dadlar, oliver och oranger m. m.
Huvudstad : M u r s u k.
Festm, E ric Emanuel, f. 1878.
Länsan tikvarie i Jämtland sedan 1919. F. har
gjort insatser för kulturminnesvården och
naturskyddet i Jämtland och har utgivit
ett flertal hembygdsarbeten.
Festi’na le’nte (lat.). Bet. skynda
långsamt!
FestPvitas (lat.). Bet. feststämning. —
Festivit e’t, festlighet, fest. — F e s t
i’-vo el. con festivit a, festligt,
högtidligt (musikterm).
Festo’n (lat. fe’stus = festlig). En slinga
av löv, blommor, frukter o. d. eller en
konstnärlig avbildning av en dylik, nyttjad
som prydnad å byggnader m. m.
Festu’ca. Växtsläkte (fam. Grami’nece)
med c:a 10 sv. arter utmärkta av trinda
småax i ensidig vippa. En del arter äro
viktiga fodergräs t. ex. Ängssvingel
(F. ela’tior), Rödsvingel (F. ru/bra)
och Fårsvingel (F. ovi’na) av vilka
den sistnämnda anses lämna ett utmärkt
fårbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
