Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferrolegeringar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1977
Ferrolegeringar, a. b.—Fersen.
1978
i blandning med nickel (pansarstål).
Vid mycket låg kolhalt giva krom och järn
legeringar, som äro motståndskraftiga mot
inverkan av vatten, luft och kolsyra
(rostfritt järn el. stål). En wolframtillsats
förlänar »stålet» egenskapen att bibehålla)
sin hårdhet även vid högre temperatur,
varför det fått stor användning i
svarv-och borr järn (snabbstål); samma
verkan har molybdentillsats. Siliciumtillsats
ökar motståndskraften mot syror och den
magnetiska permeabiliteten (kiselstål,
användes i elektr. maskiner m. m.). Oftast
användas flera av de nämnda tillsatserna i
bestämd blandning, varvid dessutom
tillsats av titan, vanadin m. m. förekommer.
Ferrolegeringar, a. b. Bolag i Stockholm,
som genom dotterbolaget a. b. Metallurgisk
Industri driver elektriskt smältverk vid
Trollhättan samt säljer metall-legeringar,
järn- och stålprodukter. Aktiekapital 4
mill. kr.
Ferromagneti’sm (lat. fe’rrum = järn).
Magnetism av det slag, som finnes hos
järn. Den karakteriseras därav, att om
metallen magnetiseras, blir
magnetiserings-intensiteten större än den magnetiserande
kraften. Utom järn äro kobolt, nickel och
en del föreningar av dessa metaller
ferro-magnetiska. Endast av ämnen med f. kan
man framställa vad som i dagligt tal
kallas magneter. Jfr Diamagnetism,
Paramagnetism!
Ferrometaller. Se
Ferrolegeringar!
Ferrosalter. Se Ferroföreningar!
Ferrotypi’ (lat. fe’rrum = järn och grek.
ty’pos = tryck). Fotografisk metod, som
användes för s. k. snabbfotografering. Vid
f. framställes direkt en positiv bild å ett
svartlackerat järnbleck, som överdragits
med en jodsilver-kollodiumhinna. Efter
framkallningen framstår silvret å de
belysta partierna ljust mot mörk botten.
Fe’rrum (lat.). Bet. järn. — F. red
u’c-t u m, bet. reducerat järn, järn som erhållits
genom reduktion av finfördelad järnoxid;
67 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
på grund av sin finfördelning är f. r. ett
mkt verksamt reduktionsmedel och kan i
vissa fall t. o. m. antändas av sig själv, om
det utsättes för luftens inverkan (p y r
o-f o’r t järn). F. r. har även medicinsk
användning.
Ferry [färri’], J u 1 e s, f. 1832, d. 1893.
Fransk politiker av radikal men icke
revolutionär läggning. Han trädde i opposition
mot kejsardömet och efter dess fall 1870
blev han mär i Paris och sökte, ehuru utan
framgång, åstadkomma ett energiskt
motstånd mot revolutionärerna under det s. k.
kommunardupproret. Som
undervisningsminister genomförde han en grundlig
reform av det franska skolväsendet i
antiklerikal anda. Som konseljpresident och
utrikesminister under förra hälften av
1880-talet verkade han för det franska
kolonialväldet. F. var en av tredje republikens
främsta statsmän.
Fersen. Sv. adlig ätt fr. Estland,
fri-herrlig 1674, grevlig 1712, utdöd 1839. 1.
Fr edrik Axel von F. d. ä., f. 1719, d.
1794. Fältmarskalk, riksråd och politiker,
en av ledarna för hattpartiet, under
frihetstidens senare skede lantmarskalk. Av
fruktan för mösspolitiken och de adelsfientliga
AX. VON FERSEN d. y. vid yngre år. Gravyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
