Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmcensur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2005
Filmcensu’r—Filologi’.
2006
än. normalfilm (vanl. 16 el. 10 mm). —
Råfilm, inom filmindustrien vanl.
benämn. på oexponerad kinofilm. —
Ljudfilm, se d. o.! — Stumfilm, inspelad
kinematografisk film utan samtidig
ljudåtergivning. — Filma, deltaga i
inspelningen av en kinematografisk film. — F i
1-m a t i s e’r a, göra en
filmkonstbearbet-ning av ett litterärt verk. —
Filmbolag, ett affärsföretag, som upptager och
försäljer kinematografiska filmer. —•
Filmbyrå, ett affärsföretag, som
inköper och uthyr filmer till biografägare.
Filmcensu’r. Granskning av
biograffilmer av statens granskningsmän, tillsatta
enligt kungl. förordning av den 22 juni
1911 i syfte att hindra förevisande av
filmer, vilkas innehåll strider mot goda
seder, verkar förråande, är olämpligt av
utrikespolitiska hänsyn, skadar försvaret
m. m. F. tillämpas ej för skolfilm el.
journaler.
Filmindustri. Se Filmkonst!
Filmkonst. Kinematografisk konst, vare
sig rent pantomimisk (stumfilm) el. i
kombination med samtidig ljudåtergivning
(1 j u d f i 1 m, se d. o.!). De första
offentliga filmförevisningarna ägde rum 1896 i
Frankrike och Amerika (Sverige samma
år). Den nya genren blev genast från
början mycket populär. De första inspelade
filmerna voro korta (10—20 min.), med
komiskt el. sensationellt innehåll. Från
omkr. år 1908 utvidgades filmerna starkt
och sökte i innehåll och teknik efterbilda
den vanliga teatern. Ledningen i f:s
utveckling innehades länge av Frankrike och
Italien, tills den omkring mitten av
1910-talet övergick till U. S. A., som sedan dess
i kvantitativt hänseende dominerar f. År
1930 var filmindustrien U. S.
A:s ifråga om storleken fjärde industri.
Dess kapitalresurser uppgingo till 2,6
miljarder dollar. En tredjedel av denna summa
användes för filmernas inspelning och
distribution, medan två tredjedelar voro
placerade i biografteatrar, vilkas
nettoinkomster uppskattades till över 800 miljoner
doll. per år. Centrum för den nordamer.
filmindustrien är Los Angeles (särsk.
förstaden Hollywood, dit inspelningen är
koncentrerad). De största amerikanska
filmbolagen äro Paramount, Warner
Brothers, Metro-Goldwyn-Mayer och Fox
Film Corporation. Warner Brothers var
det första bolag, som framställde
ljudfilm (1926), inom kort följt av
Fox-film-koncernen. Bland Europas
filmbolag märkas särskilt Pathé Fréres i
Frankrike, Ufa i Tyskland, samt Nordisk
Films Kompagnie och Dansk Films
Industri i Danmark. Den såväl kvantitativt som
kvalitativt betydande ryska
filmproduktionen är helt förstatligad. Sverige gjorde
på sin tid (omkr. 1915—1923) en
uppmärksammad insats i f:s utveckling genom
in-spelningsbolaget Svenska biografteatern,
som senare uppgick i A. b. Svensk
filmindustri. Verksamheten avstannade genom
den övermäktiga amerikanska
konkurrensen, som drog till sig det svenska bolagets
bästa krafter (regissörerna Sjöström och
Stiller). Ljudfilmen har dock skapat
förutsättningar för en ny svensk
filmproduktion och importen till Sverige av utländska
filmer utgjorde år 1929 endast 29 500 kg.
mot 34 000 år 1927. De svenska
biograf-teatrarnas antal uppgår till över 800. —
I kvalitativt hänseende har U. S. A. aldrig
dominerat inom f. på samma sätt som i
fråga om produktionsmängden. De
strävanden som i våra dagar göras att tillföra
f. nya element genom konstnärligt
utnyttjande av de uttrycksmöjligheter som
endast kameran i motsats mot teatern
erbjuder, ha främst sin utgångspunkt i
Paris och Ryssland. Bland regissörer el.
skådespelare, vilka i särskilt hög grad fört f.
framåt, förtjäna att nämnas Ch. Chaplin,
D. Fairbanks, Th. Ince, D. Griffith, F. W.
Murnau, E. Jannings, René Clair samt
ryssarna Eisenstein, Pudovkin och Vertoff
m. fl.
Filologi’ (grek. fi’los = vän och lo’gos
= ord). I äldre tider innebar f. närmast
vetenskapliga studier i allm. men betyder
numera den språkforskning, som genom
textkritik och texttolkning vill nå fram till
en pålitlig edition av ett
språkminnesmär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
