Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmcensur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2007
Fi’lon—Filtsjuka.
2008
ke el. dyl. Jfr Lingvistik! — F i 1
o-1 o’g, den som bedriver filologi.
Fi’lon, f. omkr. 20 f. Kr., d. omkr. 50 e.
Kr. Grek, filosof av judisk börd, som i sin
filosofi sökte sammansmälta G. T:s
religiösa föreställningar med platonisk grek,
filosofi.
FilopoPmen, f. omkr. 253, d. 183 f. Kr.
Grekisk fältherre, det akajiska förbundets
militäre ledare, som segerrikt bekrigade
dess motståndare.
Filosofe’m (grek. filoso’fema). Bet.
filosofiskt system, även filosofisk sats el.
filosofiskt hugskott.
Filosofi’ (grek. fi’los = vän och sofi’a =
vishet). Bet. egentl. strävan efter vishet.
En mängd olika definitioner av vad f. är
ha alltsedan antiken utformats, men ingen
har vunnit allmänt erkännande. I stort sett
kan sägas att f. varit en slags allmän
vetenskap, som ägnats åt studiet av de
andra vetenskapernas grunder och antagna
förutsättningar, antingen detta studium
riktats på tillvarons yttersta grunder el.
på den mänskliga föreställnings- och
tankeförmågans betingelser. Sedan gammalt
har f. indelats i teoretisk f., d. v. s.
vetenskapen om det varande, praktisk f., d.
v. s. moralläran, och filosofisk propedevtik.
Teoretisk f. indelas i o n t o 1 o g i’,
läran om det sant varande, m e t a f y s i’k,
läran om det varandes yttersta grunder
och kosmologi’, läran om det ordnade
världsalltet. Praktisk f. indelas i
etik, rätts f. och religions f. Till
filosofisk propedevtik räknas 1 o g i k, p s
y-kologi, kunskapsteori m. m.
Litt.: Friedr. Paulsen: De metafysiska
problemen. Inledning till filosofien. Alf
Ahlberg: De filosofiska grundproblemen.
Alf Ahlberg: Filosofiens historia.
Filosofie doktor. Se Doktor! — Fil.
kandidat, se Kandidat! — Fil.
licentiat, se Licentiat! — Fil.
magister, se Filosofisk ä m b e t
s-examen!
Filosofisk ämbetsexamen. Examen vid
filosofisk fakultet, inrättad 1907 såsom
spe
ciell examen för blivande läroverkslärare.
I regel fordras f. ä. (jämte provår) för
erhållande av adjunkts- och lektorstjänster
(för de senare dessutom doktorsgrad). Den
som avlagt f. ä. har titeln filosofie
magister.
Fils [fiss] (fransk.). Bet. son och
användes liksom pére (»fader») för att skilja
far och son åt, då båda ha samma namn,
t. ex. Dumas pére = Dumas d. ä., Dumas
fils = Dumas d. y.
Filt. Verklig f. framställes av hår el. ull
genom sammantryckning, gnidning och
valsning, så att håren fastna vid varandra.
Ofta betecknas med namnet f. även sådana
tygsorter, som först vävts på vanligt sätt
och sedan ruggats, så att en filtliknande
yta bildats. Det senare slaget f. kan
framställas även av bomull.
Fi’lter el. f i’l t r u m (plur. filtra av sv.
filt, tysk. Filz = filt). Porös massa
(vävnad, papper, lergodsvägg, pulverskikt el.
dyl.), som kvarhåller uppslammade ämnen,
då den passeras av en vätska. Processen i
fråga kallas f i 11 r e’r ing, den
genomrunna klara vätskan f i 11 r a’t. I mindre
skala, t. ex. på laboratorier, användas f. av
särskilt, olimmat papper, f i 11 r e’r p a
p-p e r, som består av nästan kemiskt ren
cellulosa och ej bör kvarlämna någon aska
vid förbränning. I teknisk skala
användas de mest olikartade filtra.
Vattenledningsvatten filtreras vanl. genom sand,
sockerlösningar genom kolfiltra. Vid
filtrering av trögflytande lösningar använder
man ofta mekaniskt tryck på vätskan
(f i 11 r e’r p r e s s a r); likaså när f. är
särskilt tätt, emedan den slamning, som
skall kvarhållas, är mycket finfördelad
(u 11 r a f i 11 r e’r i n g).
Filtre’ra. Se Filter!
Fi’ltrum. Se Filter!
Filtsjuka. Sjukdom på potatis, som
förorsakas av en svamp, Hypo’chmts (el.
Rhi-zocto’nia) Sola’ni. Stjälken belägges
nedtill av ett vitt, filtaktigt överdrag. Senare
sprider sig svampen även till knölarna och
bildar där små svarta, ytliga skorpor
(»vårtsjuka»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
