Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fitzgerald ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2035
Fixe’rnatron—Fjäder.
203 G
Fixe’rnatron el. fix e’r salt. Se F i x
e-r a!
Fixpunkter. Bet. fasta punkter,
utgångspunkter; t. ex. vid kartläggning punktei* i
terrängen, vilka utmärkts genom en i berg
nedslagen metalldubb el. dyl., och vilkas
inbördes läge fastställts genom nivellering,
triangulering o. s. v.; eller vid uppgörande
av en termometerskala de temperaturer
från vilka graderingen utgår (vid
Celsius-skalan vattnets fryspunkt och kokpunkt).
Fixstjärna. Oegentlig benämning på
stjärnorna, härstammande från den tid, då
man ej hade uppdagat stjärnornas
egenrörelser. (Se Egenrörelse!)
Fixtu’r (lat. fi’xus = fast). Ett vid
massfabrikation använt verktyg för att
fast-hålla arbetsstycken av metall när de
bearbetas medels borrning, fräsning, slipning
o. d.
Fizeau [fiså’], Armand Hippolyte
Louis, f. 1819, d. 1896. Fransk fysiker,
den förste som bestämde ljusets hastighet
med tillhjälp av jordiska ljuskällor. F. har
även utfört viktiga undersökningar
angående ljusets hastighet i förhållande till
olika ämnen samt utvecklat den av Chr.
Doppler upptäckta principen och gjort den
tillämplig särskilt ifråga om uppmätningen
av stjärnornas radialrörelser.
F. J. Förkortn. för Falkenbergs
järnväg.
Fjaestad, Gustav Adolf, f. 1868.
Konstnär, den sv. vinternaturens och snöns
målare. Målningar av F. finnas bl. a. i
Nationalmuseum och Thiels galleri,
Stockholm, i Göteborgs museum m. fl. orter.
Fja’lar. 1. I nord, mytologi namn på en
del mytiska väsen (jättar och dvärgar). 2.
Hjälten i J. L. Runebergs dikt Kung
Fja-lar. 3. Författarnamn för K. L.
östergren.
Fjellstedt, P e t e r, f. 1802, d. 1881. Präst
och missionär (Indien, Mindre Asien),
resepredikant i flera europ. länder,
föreståndare för ett missionsinstitut i Lund 1846,
som sedan flyttades till Stockholm 1856
och till Uppsala 1859 samt förvandlades
till ett högre läroverk för blivande
präster, den s. k. Fjellstedtska skolan.
Skolan är internatskola med 7-årig skoltid
och har dimissionsrätt.
Fjo’dor el. F e’d o r. Rysk namnform för
Teodor. Namn på 3 ryska tsarer.
Fjo’lner. En mytisk sveakonung av
Yng-lingaätten om vilken berättas, att han
drunknade i ett mjödkar.
Fjord. Norsk benämning på en långt in
i landet gående smal och djup havsvik,
omgiven av höga och branta bergväggar.
Norge har en av jordens mest typiska
fjordkuster. Sognefjordens största djup är över
1 200 m, men dess djup vid
mynningen, fjordtröskeln, är blott omkr.
160 m. Fjordar finnas f. ö. på Grönlands
n. ö. kust, Nord-Amerikas n. v. kust, i
Chile m. fl. trakter, som varit utsatta för
nedisning. Sveriges mest typiska f. är
Gullmarsfjorden i Bohuslän. F. äro
sannolikt tidigare förkastningsdalar, som av
inlandsisens jöklar ytterligare fördjupats.
Genom landsänkning har sedan havet
trängt in och fyllt dalen med vatten.
Fjugesta. Municipalsamhälle i Örebro län
(Knista socken). 610 inv. (1931).
Fjäder. 1. F. förekomma endast hos
fåglarna och utgöras av ombildade fjäll, ej
hår. De bildas från hudpapiller, vilka
för-hornas och bilda s. k. dunpenslar, som
utgöra de nykläckta fågelungarnas
fjäderklädnad. Senare utväxande fjädrar
framkomma ur den avfallande penselns
fjädersäck, en fördjupning i huden, som omger
den först bildade papillen. Den utvuxna
fjädern består av en rund, ihålig spole,
nedsänkt i fjädersäcken och ett vanl.
fyrkantigt skaft, varifrån f a n e t utgår åt
bägge håll. Hos konturfjädrar äro
fanets bistrålar försedda med små hakar,
som gripa in i varandra, hos d u n f j ä
d-r a r saknas dylika. Hos de flesta fåglai*
sitta f. ordnade i fjäderfält, under det
att mellanliggande partier sakna f. F.
fällas vanl. på hösten (ruggning), hos somliga
fåglar även på våren. Hos en del avfalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
