Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjädergräs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2037
Fjädergräs—Fjäll.
2038
på våren fjädrarnas grå el. bruna kanter,
så att den brokigt färgade vårdräkten
kommer fram (brämfällning). 2. Inom tekniken
användes ordet f. för att beteckna en
elastisk maskindel, avsedd att uppmagasinera
energi eller att upptaga och mildra stötar.
De viktigaste slagen äro
spiralfjädrar (t. ex. i ett ur) och bladfjädrar
(t. ex. på vagnar).
Fjädergräs. Se Stipa!
Fjäderholmarna. Ett par små holmar i
Lilla Värtan vid inloppet till Stockholm.
De tillhöra staten sedan 1918.
Fjädermott (Pteropho’rid(B). En familj
små Nattfjärilar, utmärkta av
fran-sade flikar på vingarna, vilka komma dem
att likna fjädrar. I Sverige finnas
åtskilliga arter, av vilka Ptero’phorus
pentada’c-tylus är den vanligaste.
Fjädermyggor (Tendipe’didce el.
Chirono’-midce). Artrik myggfamilj, utmärkt av
hanarnas fjäder- el. buskliknande antenner.
Larverna leva, i vatten el. bottenslam, även
i havet, el. också i multnande ämnen.
Arter av släktet Chiro’nomus förekomma
ofta i stora svärmar över trädtoppar,
kyrktorn o. d. och ha i en del fall genom att
likna rökmoln gett upphov till falskt
brandalarm. De stickas ej. Hit hör även
Cerapo’pogon pulica’ris (Svidknott),
en omkr. 2 mm lång, svart myggart med
stickande mundelar, vanlig i Norrland.
Fjäderpensel. En av förgrenade hår
bestående pensel i toppen av en frukt el.
ett frö, avsedd att underlätta dessas
spridning. Jfr Hårpensel!
Fjädervåg. Se Våg!
Fjädrundaland. Se Fjärdhund r
a-1 a n d!
Fjälie. Socken i Malmöhus län (Torna
härad). 1 110 inv. (1931).
Fjälkestad. Socken i Kristianstads län
(Villands härad). 1518 inv. (1931).
Fjälkinge. Socken i Kristianstads län
(Villands härad). 1 395 inv. (1931).
69 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Fjäll. 1. Den geografiska benämningen på
högre berg, som när de nå över
skogs-gränsen kallas lågfjäll och över
snögränsen, högfjäll. I allm. språkbruk (särskilt
västsvenskt) kallas ofta alla karga
höjdsträckningar för fjäll. 2. Den zoologiska
benämningen på de slag av
hudbeklädnad i vilkas bildning ingå både
över-och läderhud. Såsom urform för alla
f. räknas haj fiskarnas p 1 a k o i’d f j ä 11
el. h u d t ä n d e r, vilka till sin
byggnad likna tänder, i det att de bestå
av emalj och tandben, förenade med en
i läderhuden belägen benskiva
(basalski-van). Hos ganoiderna utbildas denna skiva
till större, ofta rombiska, starka f., g
a-n o i’d f j ä 11. Hos benfiskarna förekomma
två slag av f., k t e n o i’d f j ä 11 (grek.
kte’is = kam), vilka i sin bakre rand äro
försedda med fina taggar, och c y k 1 o
i’d-fjäll (grek. ky’klos = hjul), som äro
runda och släta. De bestå bägge av tunna
benskivor, nedsänkta i fickor i läderhuden
och beklädda av ett tunt hudlager. Till
skillnad från plakoid- och ganoidfjäll täcka
de varandra taktegellikt. Kräldjurens fjäll
bestå i sin högst utvecklade form dels av
ett benlager i läderhuden, dels av
hornplåtar i överhuden. Även de f., som finnas
på fåglarnas och en del däggdjurs ben och
fötter, å svansen av somliga däggdjur samt
på hela kroppen hos myrkottarna, likna
OLIKA FISKFJÄLL. 1. Cykloidfjäll. 2.
Ktenoidfjäll. 3. Ganoidfjäll. 4.
Plakoid-fjälL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
