Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjädergräs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2039
Fjällbacka—Fjällskivlingar.
2040
kräldjurens. Angående fjärilvingarnas f.
se Fjärilarl
Fjällbacka. Fiskeläge, badort,
kapellförsamling och municipalsamhälle i Göteborgs
och Bohus län (Kville socken) med export
av gatsten. 933 inv. (1931), varav i
muni-cipalsamhället 561.
Fjällbinka. Se Erigeron!
Fjällborstsvansar (Thysanu’ra). En
ordning Borstsvansar, utmärkt av
me-tallglänsande fjällbeklädnad, långa
trådlika antenner samt tre långa svansborst.
Hit hör Nattsmygen (Lepi’sma
saccha-ri’na), som anträffas i skrymslen i
skafferier o. d. och lever av mjöl, socker m. m.
Fjällboskap el. nordsvensk
nötboskap. Boskapsras, förekommande i
norra delarna av Sverige, Norge, Finland
och Ryssland. Färgen är oftast vit med
röd el. svart teckning. De flesta kor äro
»kulliga», d. v. s. sakna horn. Rasen har
förr funnits ända ned till Dalsland och
Östergötland men förekommer nu mest i
Norrland och Dalarna. F. är härdig och
förnöjsam och lämnar i förhållande till sin
storlek (mankhöjd 120—140 cm, levande
vikt 250—400 kg) god avkastning.
Fjällbrud. Se Saxifraga!
Fjällbräsma. Se Cardamine!
Fjällglim. Se S i 1 e n e!
Fjällgröna. Ett av de svenska namnen
på Diape’nsia lappo’nica.
Fjällhed. Växtsamhälle av hedtyp, som
täcker större delen av fjällvidderna och
utmärkes genom förekomst av
Arctosta’-phylos alpi’na samt E’mpetrum-, Ca’rex-,
Clado’nia- och Centra’ria-artei.
Fjällkloärt. Se Astragalusl
Fjällklöver. Se Sibbaldia!
Fjällkåpa. Se Alchemilla!
Fjäll-labb. Se L a b b a r!
Fjäll-lämmel. Se L ä m 1 a r!
Fjällning. Starkare avstötning av
hudens yttersta lager än den normala, alltid
försiggående. F. uppkommer efter alltför
häftig inverkan av solljuset, vid vissa
»torra» eksem och efter en del
utslagssjukdo-mar, t. ex. mässling, då f. sker i fina korn,
samt vid scharlakansfeber, då det översta
hudlagret avstötes i stora flak. Även
mjällbildning i huvudsvålen är ett
slags f.
Fjällnejlika. Se Viscaria!
Fjällnäs. Luftkuranstalt (ej för
lungsjuka) i v. Härjedalen, Jämtlands län
(Tän-näs socken), nära norska gränsen, 785 m.
ö. h.
Fjällpipare (Eudro’mias morine’llus). En
art Pipare, utmärkt av grå ovansida
och rostbrunt bröst. Äggen, som äro
olivgröna och fläckiga, ruvas av hanen. F.
förekommer i fjälltrakter men anträffas
under vårsträcket längre söder ut. Den är
fridlyst.
Fjällras. Se Fjällboskapl
Fjällripa. Se Ripor!
Fjällräv. Se Rävar!
Fjällsippa. Se D r y a s!
Fjällsjö. 1. Tingslag i Västernorrlands
län. 2. Socken i F. 1. 2 480 inv. (1931).
Fjällsjöälven. Biflod till Ängermanälven
med källor i nordligaste Jämtlands
fjälltrakter. Den genomflyter flera sjöar och
kallas i sitt mell. lopp Tåsjöälven.
Längd: omkr. 260 km. F. upptar genom
Vängelälven en del av Faxälvens
vatten.
Fjällskiffrar. Gemensam benämning på
de till Köl i- el. Sevegruppen
hörande kristalliniska skiffrar, som uppbygga
en stor del av den skandinaviska
fjällkedjan från Jämtland och norrut.
Fjällskivlingar (Lepio’ta). Svampsläkte
(undersläkte till Aga’ricus), som utmärkes
därav, att hatten till en början är beklädd
med ett sammanhängande hölje men senare
blir fjällig el. grynig. Foten bär ring.
Skivorna och sporerna äro vita el. gråaktiga.
F. tillhöra våra allra bästa matsvampar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
