Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkets ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2097
Folkets park—Folkliga musikskolan.
2098
Folkets park el. folkpark.
Benämning å ett i sv. städer och
industrisamhällen förekommande slag av parker med
uppgift att bereda arbetarfamiljerna vila och
nöje. Den första f. tillkom i Malmö 1893.
Antalet f. uppskattades 1931 till omkr.
150. F. ägas av ekonomiska föreningar i
vilka arbetarsammanslutningar vanl. äro
de största delägarna. — Folkets
parkers centralorganisation, en
1905 bildad riksorganisation av
folkparks-föreningar med främsta uppgift att ordna
med engagemang av teatersällskap etc.
Den utger tidskr. Folkparken. De skånska
f. ha en egen centralorganisation,
Skånes förenade folkparker. —
Folk-parksrörelsen är en för Sverige säregen
gren av arbetarrörelsen.
Folketymologi’ (grek. e’tymos = sann,
säker och lo’gos = betydelse). En folklig,
naiv och oavsiktlig förvrängning av ett
ord, beroende på tillfällig ljudlikhet och
besläktad betydelse med ett annat. Ex.:
dynamit—dånamit, champignoner—svampin-joner. En avsiktlig förvrängning av denna
art är ordleken el. vitsen. Litt.: A. Noreen:
Spridda studier (I, 1895). R. Geete: Ur
språklådan.
Folkförbundet. Se Nationernas
Förbund!
Folkförsäkring. Detsamma som
arbetarförsäkring el. en mera omfattande
socialförsäkring. Den egentliga sv. f. benämnes
pensionsförsäkring.
Folkhushållningskommissionen. Se K r i
s-tidskommissioner!
Folkhögskola. En för de skandinaviska
länderna och Finland egendomlig skolform
med uppgift att bibringa vuxna lärjungar
sådana väckelser och insikter, som kunna
främja deras personliga utveckling och ge
dem en levande känsla av deras ansvar
som enskilda individer och
samhällsmedlemmar. F. uppstod i Danmark i samband
med den Grundtvigska nationella
väckelsen i mitten av 1800-talet. Den första
f. grundades i Rödding i s. Jylland 1844.
De första sv. f. öppnades å Vilan
(Malmö
hus län), önnestad (Kristianstads län) och
Herrestad, numera Lunnevad
(Östergötlands län), alla år 1868. Antalet f. i
Sverige utgör nu (1932) 53 st. Kurserna vid
en f. äro »huvudkurs» på 21—24 veckor
(vanl. nov.-april), särskild »kvinnlig kurs»
på 13—16 veckor (under sommaren) samt
vanl. även en »andra årskurs». F.
upprätthållas av folkhögskoleföreningar, av olika
organisationer samt — nära hälften av nu
existerande — av landstingen. Avsevärda
statsbidrag utgå till f., bl. a. till understöd
(stipendier) åt behövande elever.
Beträffande kurser och undervisning ha de
enskilda skolorna stor frihet. — F o 1 k h ö
g-skoleinspektör, statsämbetsman för
uppsikten över statsunderstödda
folkhögskolor; befattn. inrättades 1912 och
sorterar sedan 1919 under Skolöverstyrelsen.
Folkkommissarie (rysk. naro’dnij
kom-missar). Titel å regeringens ledamöter
i S. S. S. R. (Ryssland).
Folklanden. Gammal benämning på
rättsområdena Attundaland,
Fjärd-hundraland och Tiundaland i
Uppland, vilka underhöllo krigshären
(folk urspr. = här) i mots. till
kustområdet R o d e n (Roslagen), som bemannade
flottan. Dessa fyra områden förenades
sedan till landskapet Uppland.
Folklekar. Namn för hos allmogen
vedertagna lekar, dels sånglekar och dels
idrottslekar. De förra äro till största
delen en medeltida skapelse, där
huvudvikten är lagd på en dramatisk handling,
t. ex. »Jungfrun hon går i dansen», »Skära,
skära havre» o. a. Hit räknas även de till
de stora kyrkliga högtiderna knutna
upptågen, ss. Trettondagsspel, Staffansspel o.
a. Idrottslekarna, omfattande bollspel,
pärk, varpa, ringridning, kappränning
m. m., ha under senare tider varit föremål
för vissa upplivningsförsök men ha dock
förlorat sin gamla innebörd. Litt.: T.
Nor-lind: Svensk folkmusik och folkdans
(1930).
Folkliga musikskolan. Skola i Arvika
grundad 1923 med uppgift att utveckla den
folkliga musikkulturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
