Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foraminiferer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2111
Forlani’ni—Fo’rmel.
2112
Forlani’ni, Carlo, f. 1847, d. 1918. It.
läkare, känd för en av honom funnen
metod att behandla lungsot, s. k. f o r 1
a-ninibehandling. Se
Pneumotho-r a x!
Fo’rli. 1. Prov, i n. Italien. 2. Stad i F.
1. med en berömd katedral. 58 000 inv.
(1928). Jfr Forum!
Forli, M e 1 o z z o da. Se M e 1 o z z o da
Forli!
Forma’l (lat. forma’lis). Detsamma som
formell.
Fo’rmaldehy’d. Den enklast byggda av
alla aldehyder, med sammansättningen
HCHO. F. kan framställas genom oxidation
av metylalkohol el. genom reduktion av
myrsyra (därav namnet; lat. formi’ca =
myra). Den förra metoden är den
vanliga, och oxidationen sker gm luftens syre
med glödande platina som katalysator. F.
är en färglös gas (kokpunkt: —21°) med
stickande lukt. Den polymeriseras lätt till
paraformaldehyd, en vit massa. Vid
inverkan av små mängder alkali
kondenseras 6 molekyler f. till en sockerart,
form o’s, en blandning av höger- och
vänstervridande fruktsocker. Troligen
försiggår just denna kondensering vid
växternas assimilation, i det att kolsyra och
vatten först reduceras i de klorofyllförande
cellerna till f. under frigörande av syrgas.
F. är lösligt i vatten, och dess 40 o/o-iga
lösning går i handeln under namn av
formal i’n el. form o’l. Den har starkt
bak-teriedödande verkningar och användes
därför som desinfektionsmedel samt vid
konservering av preparat. Härvid medverkar
även dess förmåga att »härda»
äggvitäm-nen, gelatin o. d., så att de bli olösliga i
vatten. Dessutom användes f. vid
framställning av färgämnen, bakelit m. m. samt i
den fotografiska tekniken för härdning av
gelatinhinnor. Jfr Metaldehyd!
Formali’n. Se Formaldehyd!
FormalPsm (lat. fo’rma = form). En
överdriven och ensidigt pedantisk betoning
av yttre former, lagar och regler utan
hänsyn till innehållet och till förhållanden,
som kunna berättiga till avvikelser fr.
dessa. — F o r m a 1 i’s t, en person som
utövar f. — Formalit e’t, ett vedertaget
yttre bruk, formsak.
Forma’n. En komplicerad kemisk
förening, som i fuktig luft spjälkas i
formaldehyd, klorväte och mentol. Bomull,
indränkt därmed, användes mot snuva.
Forma’t (lat. fo’rma = form). Storlek
och form på en bok, ett papper e. d. Se
Ark!
Formatio’n (lat. forma’tio = bildning).
1. Inom geologien en sammanfattande
benämning på de avlagringar, som bildats
under en och samma period; numera
användes dock ofta i st. f. detta ordet s
y-s t e m. 2. Inom botaniken (växtgeografien)
en sammanfattning av likartade
växtsamhällen (associationer). 3. Inom det
militära vissa anstalter inom t. ex.
etappväsendet samt förr även i betydelse av
truppförbandens former vid uppställning, marsch
o. s. v.
Fo’rmel (lat. fo’rmula = liten gestalt,
mönster). I allm. bet. ett föreskrivet,
hävdvunnet el. ofta återkommande uttryck;
särskilt när det som uttryckes är en
allmän regel. — Matematisk formel,
en i matematiska tecken uttryckt allmän
sats. Denna har alltid formen av en
identitet. Se Ekvation! — Kemisk
formel, ett sätt att åskådliggöra
sammansättningen av en kemisk förening el. förloppet
av en kemisk reaktion. Därvid motsvaras
varje grundämnesatom av ett s. k. kemiskt
tecken, best, av en el. ett par bokstäver,
varav den första »stor», de andra »små».
(Samtliga dessa tecken återfinnas i
atom-viktstabellen under artikeln Atom.).
Anger man sammansättningen av någon
kemisk förening gm att efter varandra
skriva tecknen för de däri ingående
grundämnena och till vart och ett som index (liten
siffra i underkanten) foga det antal
atomer, varmed grundämnet ingår i
föreningens molekyl (för så vitt detta antal är
större än 1), så har man den s. k. e m p
i’-r i s k a eller s t ö k i o m e’t riska
for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
