Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2113
Forme’ll—Formulä’r.
2114
meln för föreningen i fråga. Låter man
grundämnesatomerna motsvaras av var
och en ett tecken, och angiver man därtill
det sätt, på vilket de binda varandra i
föreningens molekyl (jfr Valens!), så har
man föreningens konstituti o’n s- el.
s t r u k t u’r formel; därvid anges
enkelbindning genom omedelbar
samman-skrivning eller genom tecknen . el. —.
dubbelbindning genom : el. = o. s. v.
Oftast underlåter man i strukturformeln
att utskriva bindningssättet inom allmänt
förekommande atomgrupper (radikaler);
vid flerfaldig förekomst av en radikal
sättes parentes om densamma och index
intill parentesen.
Vid reaktionsformler förenas de
reagerande ämnenas formler med
plustecken, varpå sättes likhetstecken och därpå
de uppkommande ämnenas tecken.
Forme’ll el. f o r m a’l (lat. forma’lis).
Bet. som rör formen (ej innehållet) ;
överensstämmande med vedertagna former.
Motsats i förstnämnda bet.: m a t e r i e’l 1,
i senare bet.: i n f o r m e’l 1.
Formente’ra. Bergig ö i Medelhavet, 96
kvkm, tillhörande sp. provinsen Baleares
och ögruppen Pityuserna. ön har fordom
sammanhängt med den närbelägna Ibiza.
Omkr. 2 500 inv.
Forme’ra (lat. forma’re). Bet. forma;
spetsa (en blyertspenna), uppställa på
visst sätt (en trupp, bataljon el. dyl.);
f. en ackumulator, behandla den
med upprepad laddning och urladdning
(ss. sista led i dess iordningställande). ■—
Form e’r ing, subst. av f.; anordning av
fartygen inom ett fartygsförband (k
o-lonn, flankformering, linje o. s.
v.); ifråga om lantstridskrafters
gruppering är ordet f. numera mindre brukligt,
men det kvarstår i en del kommandoord,
t. ex. »formering till plutoner!»,
som innebär att plutoncheferna taga
kommandot över var sina plutoner och »f o
r-mering till tåg», som innebär större
frihet i fråga om hållning, klädsel m. m.
för marscherande trupps manskap, (bl. a.
rätt att tala, sjunga, äta och röka).
Formia’t. Salt av myrsyran.
Formida’bel (fransk, formidable). Bet.
fruktansvärd.
Formlära. Den del av språkläran, som
behandlar ordens former (böjning).
Formo’l. Se Formaldehyd!
Formo’s. Se Formaldehyd!
Formo’sa. 1. F. (jap. och kin. Taiwan).
En jap. ö utanför Kinas s. ö. kust, med en
yta av 36 000 kvkm (ngt större än Små-
KAMFERKOKERI PÅ FORMOSA. Fotografi.
land). F. är till största delen ett bergland
med toppar upp till 4 145 m. ö. h. Den v.
kusten består av kullar och ett brett
lågland. F. är rikt på mineral (ädla metaller,
järn och stenkol). Klimatet är tropiskt
med rik nederbörd. Tropiska och
subtropiska skogar täcka stora delar av F.
Befolkningen består till övervägande del av
kineser och mindretalet utgöres av
inflyttade japaner och primitiva malajiska
bergsstammar. Huvudnäring är jordbruk,
(ris, socker, te m. m.). F:s skogar lämna
större delen av världens produktion av
kamfer. Järnvägsnätets längd är omkr.
600 km (1920). 4 524 000 inv. (1930).
Huvudstad: T a i h o k u. — F. var urspr.
oberoende, tills det kom under Kina 1683 och
är nu i jap. ägo sedan 1895. 2. Territorium
i n. Argentina ung. så stort som Lappland.
27 000 inv. (1930).
Formulä’r (lat. fo’rmula). Föreskriven
avfattning av skrivelse 1. annat aktstycke;
papper med dylika ordalag och med
tomrum för ifyllning av namn, siffror etc. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
