Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Frans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2175
Frans—Frans Josefs fjord.
2176
föranlett en mängd konferenser och
ministermöten. Bland andra franska insatser i
världspolitiken under de sista åren må
nämnas Briands rätt lösliga förslag om en
federativ sammanslutning av Europas
stater, vilket 1931 var föremål för
överläggningar på en paneuropeisk konferens i
Geneve, och Frankrikes och dess allierades
framträdande i nedrustningsfrågan vid
flottkonferensen i London, vid den
förberedande nedrustningskommitténs session i
Genéve och på den stora
nedrustningskonferensen i Genéve 1932. Frankrike har där
genomgående hävdat den ståndpunkten, att
nedrustningen bör föregås av garantier för
staternas trygghet och det genom
traktaterna skapade lägets säkerställande.
Litt.: A. Johnsson: Nyare tidens
historia. H. Hjärne: Revolutionen och
Napoleon (1911). O. v. Zweigbergk: Den
stora franska revolutionen (Verd. småskr.
n:r 22) J. Bergman: Napoleon och
världskriget för 100 år sedan (1915). T.
Säve: Napoleon III och det andra franska
kejsardömet (1901). C. G. Laurin: Våld och
väld (1910). Vissa delar i Lindblads
Världshistoria och i Norstedts Världshistoria.
Frans (tysk. Franz, eng. Francis, Frank,
fransk. Frangois, it. France’sco, sp.
Fran-ci’sco). Sv. form för det latiniserade
folk-slagsnamnet franciscus ( = frank,
fransman) .
Frans (tysk. Franz). Tysk-rom. kejsare.
1. F. I, f. 1708, d. 1765, kejsare 1745—65.
Hertig av Lothringen, g. m. Maria Teresia
av Österrike. 2. F. II, f. 1768, d. 1835. Den
förres sonson, den siste tysk-rom. kejsaren
1792—1806. Till följd av Napoleon I:s
framgångar i Tyskland och Rhenförbundets
bildande nedlade han den tyska
kejsarvär-digheten 1806. Från 1804 benämnde han sig
kejsare av Österrike och kallades ss. sådan
Frans I (1804—35).
Frans (fransk. Frangois). Franska
konungar. 1. F. I, f. 1494, konung 1515—47.
Han företrädde renässanstidens starka
furstemakt. Som Karl V: s medtävlare
om den tysk-rom. kejsarkronan måste
han ge vika för denne, varefter den
74 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
långvariga kampen mellan Frankrike
och det habsburgska väldet i
Tyskland och Spanien utbröt. I denna
kamp lyckades F., ehuru krigen i stort
sett voro ogynnsamma för honom, skydda
Frankrike mot Habsburgs övermakt. Han
var en betydande renässansfurste och
omhuldade konst, litteratur och vetenskap. Se
bild till art. Clouet, bd III, spalt 1263. 2.
F. II, f. 1544, konung 1559—60. Den förres
sonson, g. m. Maria Stuart. Under hans
regering härskade den katolskt sinnade
familjen Guise.
Frans Ferdinand, f. 1863, d. 1914. österr.
ärkehertig, kejsar Frans Josefs brorson,
österr.-ungersk tronföljare, ivrare för den
s. k. trialismen, d. v. s. de sydslaviska
landsdelarnas likställighet med
österrike-Ungern som särskild riksdel samt de olika
riksdelarnas autonomi och dessas
sammanslutning till ett slags »Österrikes förenta
stater». Han blev ett offer för dessa
politiska planer och mördades jämte sin gemål
i Sarajevo den 28 juni 1914 av en serbisk
student, en händelse som bildar
utgångspunkten för Österrike-Ungerns senare
konflikt med Serbien och det därav
framkallade världskriget.
Frans J osef, f.
1830, d. 1916.
Kejsare av Österrike
(1848—1916),
konung av Ungern
(1867—1916). Hans
långa regering var
fylld av inre
strider mellan de olika
nationaliteterna
inom hans rike,
vilka han aldrig
lyckades ena. Under
hans regering inföll
kriget med Frankrike och Sardinien 1859,
Preussen 1866, bildades den s. k.
trippelalliansen mellan Österrike-Ungern,
Tyskland och Italien och utbröt världskriget.
Frans Josefs fjord. En vik på ö. kusten
av Grönland n. om Konung Oskars fjord.
FRANS JOSEF.
Litografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
