Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frascati ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2185
Frederi’cia—Fredrik.
2186
Frederi’cia. Fabriksstad och
järnvägsknut i Danmark i s. ö. Jylland (Vejle amt)
vid Lilla Belt. F. är överfartsort till Fyn.
Den hette förr Frederiksodde och
intogs av svenskarna under K. G. Wrangel
1657. 19 389 inv. (1930).
Frederiksbe’rg. Förstad till Köpenhamn
och en del av denna stad men under egen
förvaltning med ett kungl. slott, byggt av
Fredrik IV i början av 1700-talet,
sedermera krigsskola. 106 300 inv. (1930).
Frederiksbo’rg. 1. Amt i Danmark (n.
ö. Själland). 115 000 inv. (1930). 2. Kungl.
slott i F. 1. vid staden Hilleröd, byggt av
Fredrik II och Kristian IV i slutet av
1500- och början av 1600-talen, numera
historiskt museum med rika samlingar. Se
bild till art. Danmark i del III!
Frederiksha’vn. Stad i Danmark i n.
Jylland (Hjörring amt) vid Kattegatt.
F. är en betydande fiskehamn och har
regelbunden ångbåtsförbindelse med
Göteborg. 9 882 inv. (1930).
Frederikssu’nd. Stad i Danmark på n. ö.
Själland (Frederiksborg amt). 3 900 inv.
(1930).
Frederiksvje’rk. Stad i Danmark på n.
ö. Själland (Frederiksborg amt). 2 350 inv.
(1930).
Fredholm, Erik Ivar, f. 1866, d. 1927.
Matematiker och fysiker, professor vid
Stockholms högskola 1906, världsberömd
för sina banbrytande undersökningar över
integralekvationer. Led. av Vet. ak.
Fredin, Edvard, f. 1857, d. 1889.
Lyriker, framför allt uppskattad som
översättare (Hugo, Tennyson, Shelley, Swinburne).
Fredman, Johan (Jean), f. 1712 el.
1713, d. 1767. Urmakare i Stockholm,
skildrad av C. M. Bellman i Fredmans epistlar.
Han var en tidigare välbärgad, men
slutligen alltmer förfallen och förkommen
individ.
Fredrek på Rannsätt. Se Dahlgren!
Fredrik (dansk. Frederik). Dansk-norska
och danska konungar. 1. F. I, f. 1471, d.
1533, konung 1523—33 efter sin brorson
Kristian II. På grund av ett av adeln lett
uppror mot Kristian II erhöll F. kronan
Under hans tid utbredde sig reformationen
i Danmark. 2. F. II, f. 1534, d. 1588, konung
1559—88. Den förres sonson, under vars
regering Nordiska sjuårskriget inföll; orsaken
till kriget var till en del F:s önskan att
återställa unionen samt konkurrensen
mellan svenska och danska intressen i
Balti-cum. F. vårdade sig om finanserna. Under
hans tid uppfördes Kronborgs slott. 3. F.
III, f. 1609, d. 1670, konung 1648—70. Den
förres sonson, son till Kristian IV. Under
hans regering inföll Karl X Gustavs krig
med Danmark, vilket genom freden i
Roskilde förlorade Skåne, Halland, Bleking
och Bohuslän. F., som alltid strävat att
bryta adelns makt, vann tack vare sitt
energiska försvar av landet präster och
borgare för sina syften och blev 1660
enväldig. Han omorganiserade därefter
statsförvaltningen. 4. F. IV, f. 1671, d. 1730,
konung 1699—1730. Den förres sonson,
under vars regering det Stora nordiska
kriget inföll. Han upphävde böndernas
livegenskap och förbättrade därigenom deras
villkor. Under hans regering framträdde
Ludvig Holberg. 5. F. V, f. 1723, d. 1766,
konung 1746—66. Den förres sonson. I
Sverige ville ett parti vid riksdagen 1742—43
ha honom till tronföljare efter Fredrik I.
Hans dotter var gift med Gustav III. 6. F.
VI, f. 1768, d. 1839. Konung av Danmark
och Norge (1808—14), av Danmark (1808
—39). Den förres sonson, under vars reg.
Danmark förlorade Norge. Redan under
faderns, den
sinnessjuke Kristian
VII:s, regering
hade han varit
re-gent (fr. 1784). En
uppskattad
härskare genomförde han
med hjälp av A. P.
Bernsdorff nyttiga
reformer, bl. a. [-stavnsbaan-d-]
{+stavnsbaan-
d+} e t s
upphävande. 7. F. VII, f.
FREDRIK VII AV
DANMARK.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
