Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2187
Fredrik.
2188
1808, d. 1863,
konung 1848—63. Den
förres brorsons son,
under vars regering
upproret i Holstein
utbröt och den s. k.
juniförfattningen
av 1849, som
upphävde enväldet,
kom till. Han
förde en
skandinavis-tisk utrikespolitik
och stod i nära
vänskapsförhållande
till Karl XV. 8. F. VIII, f. 1843, d.
1912, konung 1906—12. Dotterdotters
sonson till F. V, g.
m. Karl XV :s
dotter Lovisa och
fader till Kristian X
av Danmark, Håkon
VII av Norge och
prinsessan Ingeborg
av Sverige.
FREDRIK VIII AV
DANMARK.
KRONPRINS FREDRIK
AV DANMARK.
Fredrik, f. 1899.
Kronprins av
Danmark, son till
Kristian X.
Fredrik (tysk. Friedrich). Tysk-rom.
kejsare och tyska konungar. I. F. I B a r b
a-r o’s s a (Rödskägg), f. 1121, d. 1190.
Tyskrom. kejsare 1155—90 av huset
Hohenstau-fen, en av medeltidens främsta härskare.
Han ivrade för en universalmonarki
jämnställd med påvemakten och kom därför i
strid med de av påven understödda
italienska städerna. Trots framgångar till en
början led F. vid Legnano (1176) ett svårt
nederlag, som tvang honom till eftergifter.
I Tyskland hävdade han däremot
kungamakten mot den självständige vasallen
Henrik Lejonet av ätten Welf. F. var även
deltagare i det tredje korståget, under
vilket han dog genom drunkning. II. F. II, f.
1194, d. 1250. Den förres sonson, konung
av Sicilien 1197—1250, tysk-rom. kejsare
1215—50. Han var en av medeltidens ifråga
om kunskaper och begåvning mest lysande
personligheter, som uppmuntrade konster
och vetenskaper. Av Sicilien skapade han
en ämbetsmannastat, som skilde sig genom
sin moderna organisation från samtidens
feodalsamhälle. Han råkade i häftig
maktstrid med påven, som bannlyste honom, och
hade därunder stora motgångar oaktat
sina goda fältherreegenskaper.
Fredrik (tysk. Friedrich). Kurfurstar av
Brandenburg. 1. F. I, f. 1372, d. 1440,
kurfurste 1417—40. Grundläggare av ätten
Hohenzollerns politiska makt. 2. F. II, f.
1413, d. 1471, kurfurste 1440—71. Den
förres son. 3. F. Vilhelm, f. 1620, d. 1688,
kurfurste 1640—88, kallad »den store
kurfursten», kusin till drottning Kristina av
Sverige, den egentlige grundaren av den
preussiska monarkien. Han fick sitt
landområde utvidgat genom Westfaliska freden
(1648) och genom freden i Oliva (1660).
Han förde en gynnsam inre styrelse och
uppmuntrade näringarna och den andliga
odlingen. Under hans tid inflyttade
landsflyktiga, yrkesskickliga franska hugenotter.
4. F. III, f. 1657, d. 1713, kurfurste av
Brandenburg 1688—1701. Den förres son,
som antog titeln konung av Preussen 1701
och såsom sådan kallades F. I. Han var en
praktlysten, föga betydande regent, som
mest intresserade sig för konst och
byggnadsverk.
FREDRIK DEN STORE
Fredrik (tysk. Friedrich). Konungar av
Preussen. 1. F. 1. (1701—13). Se
Fredrik III, kurfurste av Brandenburg! 2. F.
V i 1 h e 1 m I, f. 1688, d. 1740, konung 1713
—40. Den förres son. Under hans regering
förbättrades rikets förvaltning, dess
finanser förkovrades och
hären utvecklades
till en av Europas
starkaste. Själv var
han sina
undersåtars föredöme i
sparsamhet, men
han saknade alla
kulturella intressen
och kunde vara
brutalt despotisk,
vilket särskilt
förhållandet till sonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
