Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freiberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2195
Freiberg—Fresca’tL
2196
och vingarna äro mycket långa; f. är en
mycket god flygare. Hanen är brunsvart,
honan ljusare med vit buk. F. förekommer
vid de tropiska havens kuster och lever av
fisk.
Freiberg [fra’j-]. Fabriksstad i Tyskland
i mell. Sachsen, en sedan gammalt berömd
bergverksstad. I närheten ligga stora
silvergruvor (nu uttömda) och andra
fyndigheter. 35 000 inv. (1925).
Freiburg [fra’j-]. 1. F. im Breisgau.
Fabriksstad i Tyskland i s. Baden. F. har
universitet och en berömd gotisk
domkyrka med världsbekant torn, 116 m högt.
90 000 inv. (1925). 2. F. el. F r i b o u r g.
Kanton i v. Schweiz. 3. F. el. F r i b o u r g.
Huvudstad i F. 2. 22 000 inv. (1930).
Freie Buhne [fra’je by’ne]. Bet. Fria
teatern. En efter mönster av Théätre libre i
Paris 1889 grundad teater i Berlin med
syfte att uppföra nyare realistiska
skådespel (av Hauptmann, Ibsen, Strindberg m.
fl.). Flera liknande teatrar ha senare
grundats i olika länder (t. ex. Intima teatern
i Stockholm, 1907).
Freiligrath [fra’jlichrat], Ferdinand,
f. 1810, d. 1876. Tysk skald, företrädesvis
politisk diktare, som haft inflytande även
på den sv. politiska lyriken kring
1800-talets mitt. Bl. hans verk märkes Neuere
politische und soziale Gedichte (1849 och
1851).
Freital [fra’j-]. Stad i Tyskland i mell.
Sachsen, med stenkolsgruvor och
järnindustri. 37 000 inv. (1925).
Frej el. Fröj, Frö (fsv. Frö = herre,
»Herren»). I nord, mytologi en
fruktbar-hetsgud, dyrkad särskilt i Sverige, varom
flera ortnamn vittna (Frötuna, Frövi,
Frösö m. fl.).
Freja el. Frö j a. Kvinnl. motsv. till
Frej, bet. härskarinna, fru. I nord,
mytologi guden Frejs maka el. syster, kärlekens
gudinna.
Frekve’ns (lat. fre’quens = ofta
förekommande). 1. Förekomst i stort antal,
tilllopp. 2. Inom statistiken antal
överhuvud
taget. 3. Inom fysiken antal pr tidsenhet;
inom läran om vågrörelser, särskilt
växelströmsläran, framför allt antal
svängningar pr tidsenhet (detsamma som
sväng-ningstal). — Frekvensmätare,
instrument för mätning av växelströmmars
svängningstal (frekvens). — F r e k v e’n t.
ofta förekommande, av visst svängningstal
(t. ex. i sammansättn. högfrekvent).
— F r e k v e n t e’r a, ofta besöka, talrikt
bevista.
Fremantle [frVmsentl]. Hamnstad i v.
Australien (Väst-Australien), staden Perths
hamn. 33 000 inv. (1929).
Frémont [frimå’nt], John Charles
f. 1813, d. 1890. Nordamer.
upptäcktsresande och politiker, som företog
kartlägg-ningsexpeditioner till Saltsjön, Sierra
Nevada och Colorado och 1846 erövrade
Kalifornien åt U. S. A.
French [frensj], John, f. 1852, d. 1925.
Britt, fältmarskalk och härförare i
världskriget (Ypern).
French Line [frensj la’jn] (eng.). Bet.
franska linjen. Jfr Compagnie
Géné-rale T r a n s a 11 a n t i q u e!
Frenesi’ (grek. fre’nesis). Bet. raseri,
ursinne. — F r e n e’t i s k, rasande, ursinnig.
Frenologi’ (grek, fren = sinne och lo’gos
= lära). En av den tyske läkaren och
nervfysiologen F. J. Gall i slutet av
1700-talet grundad lära, enl. vilken olika
själs-förmögenheter äro lokaliserade till olika
delar av stora hjärnans yta och där
motsvaras av utbuktningar, vilka även skulle
återfinnas på skallens yttre yta. Jfr
Hjärna!
Fre’nssen, Gustav, f. 1863. Tysk
ro-manförf., vars mest bekanta bok är den av
etiskt patos burna bonderomanen Jörn Uhl
(1901, sv. övers. 1903).
Fresca’ti. Egendom och hållplats vid S.
R. J. å n. Djurgården i Stockholm, varest
Bergianska trädgården, Naturhistoriska
riksmuseet, Nobelinstitutet för fysikalisk
kemi och Vetenskapsakademien äro
belägna. F. är uppkallat efter TVZZa
Fras-ca’ti utanför Rom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
