Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freiberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2197
Frese—Fria högern.
2198
Frese, Jakob, f. 1690, d. 1729. Förf,
av religiösa dikter, påverkade av
pietis-men, samt enkla naturlyriska visor,
utmärkta av en innerlig ton och formell
skicklighet.
Fresk. Konstverk utfört genom f r e s
korn å 1 e r i.
Fre’skomåleri (it. fre’sco — frisk, färsk).
Målning med vattenfärger på kalkputs,
medan denna ännu är fuktig. Vid
torkningen bindes färgen. F. leder sitt
urspr. fr. antiken samt användes under
den senare medeltiden, renässansen och
nyare tiden. I Sverige infördes f. i slutet
av 1600-talet (Drottningholm) och har
återupplivats i nyaste tid (t. ex. Carl Larssons
fresker i Nationalmuseum). Jämte f.
brukas målning al secco (it. se’cco = torr) på
torr kalkputs, t. ex. vägg- och
valvmålningarna i våra sv. medeltidskyrkor.
Fresnaye [fränä’], Roger de la, f. 1885,
d. 1925. Fransk konstnär, urspr. kubist,
vars konst präglas av en levande
naturskildring, uttryckt i en strängt uppbyggd,
monumental form.
Fresnel [fränä’ll], Augustin Jean,
f. 1788, d. 1827. Fransk ingenjör och
fysiker, mest känd för sina epokgörande
arbeten inom optiken, genom vilka han både
på teoretisk och experimentell väg stödde
uppfattningen av ljuset som en vågrörelse.
F. har även gjort mycket för fyrväsendets
utveckling, bl. a. genom sin konstruktion
av blänkfyrar.
Fre’sno el. F r e’s n o City [— si’tti].
Stad i v. U. S. A. (Kalifornien),
medelpunkt i ett rikt vin- och fruktområde.
53 000 inv. (1930).
Fresta. Socken i Stockholms län
(Vallentuna härad). 1 813 inv. (1931).
Frett. (Putorius furo). En den vanliga
illern närstående art av vesslesl
äk-t e t. F. är oftast vit till färgen och hålles
stundom tam för kaninjakt.
Freud [fråjd]. 1. Sigmund F., f. 1856.
österr. nervläkare, prof, i Wien, mest känd
såsom psykoanalysens upphovsman,
S. FREUD. Fotografi.
varigenom han
utövat ett
omvälvande inflytande på
samtidens
psykologi och psykiatri.
Freud var även en
av de första som
påvisade
möjligheten att
åstadkomma lokalbedövning
genom användn. av
kokain. Bland
hans talrika
skrif
ter ha till svenska översatts bl. a. Die
Traumdeutung (1900; Drömtydning, 1927)
och Die Psychopathologie des Alltaglebens
(1902; Vardagslivets psykopatologi, 1924).
Som kulturkritiker har F. framträtt i Die
Zukunft einer Illusion (1927, sv. övers. En
illusion och dess framtid, 1928) samt i Das
Unbehagen in der Kultur (1930). 2. Anna
F., f. 1895. Den förres dotter,
psykoanalytiker, prof, i Wien. Hon har särskilt ägnat
sig åt utbildning av psykoanalytiska
metoder för studiet och behandlingen av barn.
Freudenthal, Per A1 i, f. 1875. Förf,
(märket Ode Balten) till ironiska och
satiriska berättelser.
Freundlich [frå’jnd-]. I. Her be rt F.,
f. 1880. Tysk kolloidkemist, prof, i
Berlin sedan 1923. II. Erwin F., f. 1885.
Tysk astrofysiker, föreståndare för E i
n-steintornet, vilken 1929 lyckades
slutgiltigt fastställa ljusets av
relativi-tetsteorien fordrade avböjning omkring
solen.
Freytag [fra’jtach], Gustav, f. 1816, d.
1895. Tysk förf., mest känd genom sin
roman Soll und Haben (1855; sv. övers.
Debet och Kredit, 1857).
Fria högern. Benämning å en vid
stadsfullmäktigevalen i Stockholm våren 1931
framträdande, oppositionell
meningsrikt-ning inom Allmänna Valmansförbundet.
F. h. benämnes även Forsellgruppen
efter sin ledare riksdagsmannen Arne
Forssell. Som tidningsorgan tjänstgör
Aftonbladet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
