Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fries ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2205
Frigg—Friktio’n.
2206
Frigg. I nord, mytologi en kärleks- och
fruktbarhetsgudinna, Odins gemål.
Friggeråker (av gudinnan Frigg).
Socken i Skaraborgs län (Gudhems härad).
472 inv. (1931).
Frigi’d (lat. fri’gidus = kall). Bet.
sexuellt kall. — Frigidit e’t, den
feminina motsvarigheten till impotens.
Frigida’rium (lat. fri’gidus = kall). Bet.
avkylningsrum (i ett romerskt badhus),
kallrum (i ett växthus).
Frihamn. Ett väl inhägnat hamnområde,
dit utländska varor tullfritt få införas och
där de upplagras samt stundom även
bearbetas. Varorna tullbehandlas först, då de
föras fr. f. till ort inom det land, där f. är
belägen. De första f. inrättades vid
Medelhavet på 1500-talet. I vårt land hade
Marstrand en f. på 1700-talet. Nutida sv. f.
finnas i Stockholm sedan 1919 och i Göteborg
och Malmö sedan 1922. Jfr Frilager!
Frihandel. 1. I inskränkt mening fritt
mellanfolkligt varuutbyte, alltså utan
tullar, in- och utförselförbud etc. Mots.:
pro-tektionism. 2. I vidsträckt mening ett
näringsliv, som i största möjliga mån hålles
fritt fr. samhällelig reglering.
Friherre. Adelstitel i rang näst efter
greve. Friherrlig värdighet infördes i
Sverige av Erik XIV vid hans kröning 1561.
I Sverige finnas 137 friherrliga ätter
(1932). Jfr Baron!
Frihet. 1. Angående viljans f., se D
e-terminism! — F., jämlikhet,
broderskap (fransk. liberté, égdlité,
fra-ternité), lösenord, som har sitt ursprung i
franska revolutionen och främst begagnats
inom den socialistiska arbetarrörelsen. 2.
Tidning, utg. av Sveriges socialdem.
ungdomsförbund sedan 1917.
Frihetsgrad. Inom fysiken antalet
oberoende variabler, varav en fysikalisk
storhet beror. Jfr Fas, Funktion!
Frihetsstatyn. En 46 m hög bildstod
och fyr på Bedloes-ön i New Yorks hamn,
skänkt av franska folket och rest 1886.
Jfr Barthold y!
Frihetsstraff. Straff som innebära
inskränkning i den dömdes rörelsefrihet etc.
F. enl. sv. rätt äro: fängelse och
straffarbete samt enl. krigslagarna
a r r e s t. Till f. i vidsträckt bet. hänföras
stundom även tvångsarbete och
landsförvisning.
Frihetstiden. I Sveriges historia
benämning å tidsskedet fr. Karl XII:s död till
Gustav III:s statsvälvning (1718—72).
Namnet syftar på upphävandet av det
karolinska enväldet, varigenom man ansåg
sig ha förverkligat allmän politisk frihet.
Frihult el. f r i h o 11 (Ity. wrifholt,
egentl. = »skavträ»). En f e n d e r,
tillverkad av trä.
Friis, A a g e, f. 1870. Dansk historiker,
professor i Köpenhamn. F. har utgivit ett
flertal aktsamlingar och historiska verk
samt redigerat samlingsverken
Verdenskul-turen (8 bd 1905—12), sv. övers.
Världskulturen (1907—12), och Det nittende
aar-hundrede (1918—28).
Frikade’ller (fransk, fricadelles). Små
bullar av kött el. fiskfärs i soppor.
Frikassé (fransk, fricassée). En maträtt
av småskurna köttstycken stuvade med
olika slags sås.
Frikati’va ljud (lat. frica’re = gnida) el.
g n i d 1 j u d. Detsamma som spiranter.
Friktio’n (lat. frica’re — gnida). Det
motstånd mot en kropps rörelse, som
uppstår, när den rör sig utmed en annan
kropp. Äro båda kropparna fasta, så är f.
beroende av materialet och
ytbeskaffenhe-ten hos dem bägge (yttre friktion);
den är vidare beroende av det tryck
varmed kropparna pressa mot varandra, men
tämligen oberoende av beröringsytornas
storlek och rörelsehastigheten, om den
senare ej är mkt stor el. mkt liten. Det
konstanta förhållandet mellan friktionen och
trycket kallas
friktionskoeffi-c i e’n t e n. Denna nedbringas i hög grad
om ytorna göras så jämna som möjligt, el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
