Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friktionselektricitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Friktio’nselektricite’t—Frimureri’.
2207
om ett skikt av en lagom segflytande
vätska befinner sig på ytorna; härav beror
användn. av smörjmedel. Den är dessutom
högst olika, om den ena kroppen glider
eller rullar på den andra.
Glidfriktionen är betydligt större än
rullfrik-t i o n e n, om förhållandena i övrigt äro
lika. Det är därför vid maskiner och
transportmedel fördelaktigt att så mycket som
möjligt utbyta den förra mot den senare.
Härpå beror t. ex. användningen av
kui-lager. — Om den ena kroppen är en gas
el. vätska, så häftar dess yttersta skikt
fast vid den berörande fasta kroppen;
gnid-ningen kommer att ske mellan olika
vätske-, resp, gaslager (inre friktion),
och den blir därför oberoende av den fasta
kroppens natur och blott beroende av
vätskans (gasens). I olikhet mot den yttre f.
är den inre f. beroende av
rörelsehastigheten. Dess storlek vid hastighetsskillnaden 1
cm pr sek. mellan 1 cm avlägsna skikt
kallas vätskans (gasens) v i sko si t e’t
och är ett mått på segheten (trögflytandet)
hos densamma.
Friktio’nselektricite’t. Elektrisk
laddning, som alstras genom gnidning av två
kroppar mot varandra. För att f. skall
kunna iakttagas måste åtminstone den ena
kroppen vara oledande. Den ena kroppen
laddas positivt, den andra negativt. I
regeln blir den kropp positiv, som har högre
dielektricitetskonstant. F. var
det första kända slaget av elektricitet. Jfr
Elektricitet, Elektrisk
ledningsförmåga! — F.-m a s k i n, se
Elektricitetsmaskinerl
Friktionshjul. Hjul vilkas omkretsar
pressas mot varandra, så att det enas
rörelse genom friktion mot det andra kan
överföras till detta.
Friktionskoefficie’nt. Se Friktion!
Friktionskoppling. En sådan koppling av
två rotationsaxlar, att den enas rörelse
genom vissa maskindelars friktion kan
överföras till den andra. En vanlig form härav
är remmar, som äro spända över en skiva
på den ena axeln och en på den andra.
75 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
2208
Frlktionsmaskin el. friktionsele
k-tricitetsmaskin. Se
Elektrici-tetsmaskiner!
Frikyrka. Namn på flera protestantiska
kyrkosamfund, som äro oberoende av
staten.
Frikyrklig ungdom. Tidskrift, utgiven
sedan 1923 av Fria kristliga
studentföreningen.
Frilager. Ett väl inhägnat område el.
hus, där efter tillstånd fr.
Generaltullstyrelsen och under tullverkets bevakning
varor må intagas, förvaras, ompackas och
bearbetas utan att behöva tullbehandlas
förrän de skola föras därifrån. Jfr Fr
i-h a m n, som är ett slags f.
Frilla (fsv. frithla, diminutivform av
frid = älskad). Bet. älskarinna.
Frillestad. Socken i Malmöhus län
(Lug-gude härad). 570 inv. (1931).
Frillesås. Socken i Hallands län (Fjäre
härad). 910 inv. (1931).
Frimaire [frimä’r] (fransk, frimas —
rimfrost). Den tredje månaden i den vid
franska revolutionen 1792 införda
kalendern (slutet av november, större delen av
december).
Frimurarbarnhus. Av frimurarorden
stiftat och underhållet barnhus. I Sverige
finnas 4 sådana: i Stockholm (stiftat 1753),
Göteborg (stiftat 1757), Karlskrona (stiftat
1762) och Kristianstad (stiftat 1846).
Frimurarhemmet. Se Föreningen [-förkonungGustafVisochdrott-ning-]
{+förkonungGustafVisochdrott-
ning+} Victorias stiftelse!
Frimurarorden. Se Frimureri!
Frimureri’. Den verksamhet, som bedrives
inom Frimurarorden, ett över hela
världen spritt ordenssällskap, vars
förhandlingar och inre verksamhet äro av hemlig
natur men som utåt tar sig uttryck
framför allt i välgörenhet. F. har utvecklats ur
de medeltida brödraskapen inom
murar-skrået, fr. vilket det övertagit namn och
symboler. I sin moderna form föreskriver
sig f. fr. år 1717, då en storloge bildades i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
