Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friktionselektricitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2209
Frimärke—Friskytt.
2210
London. I Sverige infördes f. 1735. Är 1930
funnos i Sverige 23 101 frimurare och i
hela världen omkr. 4 443 000.
Frimärke. De första f. förskriva sig fr.
år 1653, då postförsändelser började
frankeras i Paris, men metoden tillämpades
endast några få år. De första egentliga f.
ut-kommo i England 1840. I Sverige infördes
f. år 1855. Antalet gångbara frimärkstyper
var i början av 1900-talet omkr. 20 000 och
den årliga produktionen omkr. 25
milliarder stycken. Förbrukningen av f. uppgår f.
n. i Sverige till omkr. 1 mill. om dagen.
Litt.: Frimärksboken (2 delar, 1929—31),
utg. av Svenska Dagbladet.
Frinnaryd. Socken i Jönköpings län (N.
Vedbo härad). 893 inv. (1931).
Frireligiös. Detsamma som
frikyrklig-
Fris (fransk, friser = krusa). 1. Ett
vågrätt löpande bandlikt fält under taklisten
på en byggnads ytter- el. innerväggar, ofta
smyckat med skulpturer o. d. 2. En
närmast golvet i ett rum utefter väggarna
löpande list av liggande bräder (panel).
Fri’sches Haff. Strandsjö på Tysklands
Östersjökust (Ostpreussen), som vid Pillau
står i förbindelse med Danzigbukten. F.
har en yta av 860 kvkm och ett djup av
3—5 m.
Frisell, Erik, f. 1859. Industriledare,
chef för Grängesbergskoncernen 1909—
1916, styrelseledamot i Trafik a. b.
Grängesberg—Oxelösund sedan 1916.
Friser. En germansk folkstam vid
Nordsjöns kust, urspr. boende mellan floderna
Ems och Maas, sedermera utbredd över ett
större område. F. äro en utdöende stam
och bebo numera Nordsjökusten och
Fri-siska öarna fr. Zuiderzee till Sylt.
Frise’ra (fransk, friser). Bet. krusa,
kamma håret.
Frisinnade folkpartiet. Sv. politiskt
parti, som utgör en fortsättning av
Liberala samlingspartiet och som 1914 antog
sitt nuv. namn, sedan sistnämnda parti
1923 blivit sprängt på grund av
meningsskiljaktigheter i nykterhetsfrågan. F. f:s
riksorganisation är Frisinnade
landsför en ingen.
Frisinnade klubben. En år 1900 bildad
sammanslutning i Stockholm med syfte
att sammanföra personer av liberal
politisk åskådning till sällskapligt umgänge
och diskussion.
Frisinnade kvinnors riksförbund, förk.
F. K. R. En, urspr. under namnet
Föreningen frisinnade kvinnor,
år 1914 i Stockholm bildad
sammanslutning, som år 1931 omorganiserades och
antog namnet Svenska kvinnors
vänsterförbund.
Frisinnade landsföreningen. Sv. politisk
riksorganisation, bildad 1902 för
Liberala samlingspartiet. Vid ett
landsmöte 1923 utträdde ett 40-tal ombud
ur F. 1. och bildade s. å. Sveriges
liberala parti. De kvarstående
riks-dagsled. bildade 1924 Frisinnade
folkpartiet, för vilket F. 1. numera
är riksorganisation.
Frisinnad ungdom. Tidskrift utgiven i
Stockholm sedan 1910, organ för den
liberala ungdomsrörelsen.
Frisiska öarna. En kedja av öar utmed
Hollands, Tysklands och Danmarks
Nordsjökust, vilka äro rester av det forna
fastlandet, vars kust genombrutits av havet
upprepade gånger alltsedan 1200-talet. De
bestå av de västfrisiska, tillhörande
Holland, de östfrisiska, tillhörande
Tyskland, och de nordfrisiska öarna,
tillhörande Tyskland och Danmark. F.
bestå av sanddyner och bakom dem
marskland. Flera av dem äro bekanta badorter.
Frisk, Carl, f. 1865. Bankdirektör, chef
för Stockholms handelsbank (sedermera
Svenska handelsbanken) 1911—1922.
Friskytt. I folksagan en skytt, som med
djävulens bistånd är i besittning av sju s.
k. frikulor, av vilka sex oberoende av
avståndet träffa det mål, skytten önskar,
men den sjunde det mål, djävulen
bestäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
