Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyllit ... - Fyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2249
Fylli’t—Fyr.
2250
Fylli’t. Se Lerglimmerskiffer!
Fyllnadsed. Rättegångsed, varigenom
en part bekräftar ett för sig förmånligt
påstående och därmed utfyller sin övriga
bevisning. F. får i vårt land förekomma
allenast i av lagen angivna
undantagsfall, ex. i mål om barnuppfostringsbidrag
samt i de fall, då ett barn dör i samband
med födelsen och för arvsfrågans
avgörande erfordras utredning, huruvida
barnet var dödfött el. ej. Mots. till f.
benämnes värjemålsed.
Fyllnadsval. Val då ledighet uppstår,
innan den allm. mandatsperioden utgått.
Fyllo’dier (grek. fy’llon = blad och
ei’dos = utseende). Reducerade och
omvandlade blad, hos vilka den egentliga
bladskivan försvunnit och det platta
skaftet övertagit bladets funktion.
Fyllokla’dier (grek. fy’llon = blad och
kla’dos = kvist). Bladlikt utplattade
dvärggrenar, som övertagit bladens
funktion och på vilka de egentliga bladen (som
hos växter med f. alltid äro små, starkt
reducerade) samt blommorna sitta fästa.
Fylogeni’ (grek. fy’lon = släkt och
ge’-nein = uppkomma). Artens el. stammens
utvecklingshistoria i mots. till o n t o g
e-n i’, individens utveckling. — F y 1 o
genetisk, adj. av f.
Fyn. Näst Själland den största av de
danska öarna, med 2 986 kvkm, ngt
mindre än Gotland. F. är till största delen
bördigt slättland, dock ser man även
ljunghedar och barrskog. I s. och v.
finnas enstaka höjder. F:s högsta punkt är
Fröbjerg Bavnehöj (131 m. ö. h.) i v.
delen av ön. Huvudnäring är jordbruk med
boskapsskötsel; herrgårdarna äro talrika.
F. tillhör Odense och Svendborg amt samt
Fyns stift. 307 944 inv. (1930). Dess
största stad är Odense; dessutom finnas 7
andra städer.
Fiinfkirchen. Se Pecs!
Fyr (fornhögtysk. fuir, tysk. feuer=eld).
1. Militärt kommandoord vid eldgivning.
2. Eld under en ångpanna, särsk. i
sam
mansatta uttryck, t. ex. sticka fyr,
(till sjöss) tända under pannan, draga
ut fyren, släcka elden, slagga
fyren, rensa den, o. s. v. 3. Ljussken av
säregen karaktär till vägledning och
varning för sjöfarande. För att tjäna som
märke vid dager har åt den vanligen höga
byggnad, i vilken fyrljuset är uppställt,
givits en vedertagen form av ett torn.
Varje fyr har ett från de närmast belägna
skilt sken, liksom tornets form och
byggnad särskiljer det från andra.
Huvudgrupperna av fyrsken äro: fast fyr,
blänkfyr, intermittent fyr,
växelfyr, blixtfyr samt klippfyr.
Kombinationer av dessa fyrarter kunna visas
av samma fyr i olika sektorer av dess
lys-område, t. ex. fast vitt sken el.
intermittent sken i farleden el. inseglingen,
rött sken el. klipp över grundområden
o. s. v. — Fast fyr är ljussken av
stadigvarande styrka och färg. Blänkfyr
har avbrott i ljusskenet av större
tidslängd än ljusperioden. Intermittent
fyr har korta avbrott i det annars mera
stadiga ljusskenet. Växelfyr har
omväxlande vitt och färgat sken.
Blixtfyr är en blänkfyr, där blixten,
ljusskenet, varar mindre än två sekunder.
Klippfyr har stadigt sken, som
periodvis hastigt förmörkas under lika lång
el. längre tid, än skenet varar.
Klippsken kan ha olika karaktär: reguljär
klipp, enklipp, två- eller treklipp o. s. v.
Det moderna statligt organiserade
fyrväsendet är en tämligen sen företeelse. Om
man till det ovissa förvisar uppgiften om
dominikanmunkarnas i Visby fyrsken från
ett högt fönster i deras kyrka, förstärkt
genom de karbunklar, som Valdemar
At-terdag uppgives ha rövat vid sin
brandskattning av Visby, är i våra farvatten
Falsterbo fyr den älsta. Den
om-nämnes redan år 1202, då Valdemar Seir
lät uppföra en fyrbåk på Falsterbo udde.
Fyren bestod av en öppen eld. Det
nuvarande tornet byggdes år 1795 och
ombyggdes år 1843 för att rymma en
modernare fyrapparat. Föregångsmän på
fyrteknikens område äro svensken J. Nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
