Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyr - Fürbringer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2251
Fii’rbringer—Fyrmänning.
2252
q v i s t som konstruerade den första
fyren med roterande avskärmning
(blänkfyr) år 1781 och fransmannen A u g.
F r e s n e 1, som först införde
linsanordningar i f. och arbetade för ett omfattande
statligt fyrväsen i Frankrike. Såsom
ljuskälla användes länge öppen eld,
sedermera rovolje- och fotogenlampor. Den
modernaste ljuskällan är aceton-ljus, vanl.
kallat A g a-1 j u s efter Aktiebolaget
Gas-Accumulator, uppfunnet av den sv.
Nobelpristagaren Gustaf Dalén. I
Aga-fyren reglerar ljuskällan fyrkaraktären,
i stället för att detta annars sker genom
avskärmning; härigenom spar man
brän-slematerial. Genom ännu en snillrik
uppfinning av Dalén, solventilen,
släc-kes fyren vid dagsljus, men tändes i
dimma och när natten inbryter. Numera
användas glödstrumpor i Agaljuset för att
förstärka skenet. Stora fyrar ha
anordnats för automatisk drift med acetongas
och glödstrumpa med anordning för
automatiskt utbyte av glödkropp, då den på
lågan sittande antingen är utbränd eller
blivit skadad. Sådana fyrar ha av AGA
levererats till Argentina för bruk i
Elds-landsarkipelagen. Även elektriskt ljus
användes vid fyrar. Det holländska
fyrväsendet har infört denna ljuskälla på
samtliga fyrar, kombinerad med automatisk
drift och alarmanordning till
fyrbetjäningen vid avbrott. Vid många fyrar är
anordnad mistsignalering för fartygs
orientering vid tjocka. — Fyrstaten, se
Lots- och Fyrstaten! —
Fyrväsen, organisationen för att upprätta och
vidmakthålla fyr tjänsten. I vårt land
vilar detta uppdrag på lotsstyrelsen. —
Fyr- och båkavgift, en avgift som
i Sverige är pålagd i utrikes sjöfart
in-och utgående fartyg och som uppbäres av
tullverket och är avsedd till underhåll av
fyrar, sjömärken och
livräddningsstationer. I statsverkspropositionen till 1931
års riksdag upptogos fyr- och båkmedel
till 2 800 000 kr. — Rad i o fy r, station
i land el. ombord på fyrskepp, varifrån på
vissa tider särskilda radiosignaler
utsändas för underlättande av navigeringen i
tjocka. Varje radiofyr har sina egna
igen-känningssignaler. I Sverige finnas för
närvarande radiofyrar på fyra fyrskepp.
Lotsstyrelsen slutförde hösten 1931 en
utredning resulterande i förslag om
upprättande av ett helt nät av radiofyrar runt
hela landets kust. Utbyggnaden av detta
projekt skulle enligt förslaget ske i fem
etapper. För den första etappen,
omfattande sex radiofyrar, begärde lotsstyrelsen
405 000 kronor. Den första fasta
radiofyren i vårt land upprättades såsom
försöksanläggning av a. b. Ramantenn i
Göteborg på initiativ av Sveriges
Redareförening, som även till största delen
bekostade anläggningen. Koncession på
driften av fyren, vilken förlädes i omedelbar
närhet av Morups Tånges fyrtorn på
Hallandskusten, begärdes endast för tre
månader, och tiden utlöpte den 31 dec. 1931.
— Litt.: L. Nordström: Fyrskeppet
(1922). E. Hägg: Bland lotsar och fyrmän
(1930).
Fu’rbringer, M a x, f. 1846, d. 1920.
Tysk zoolog, professor i Amsterdam, Jena
och Heidelberg.
Fyrhänta. Föråldrat namn på aporna i
mots. till människorna (tvåhänta).
Fyrhögarna (lat. Co’rpora
quadrige’-mina). Det med två par halvklotformiga
upphöjningar försedda hjärnparti, som
ligger bakom synhögarna. Se II j ä r n a I
Fyrisvall (fsv. fyri = plats, där vattnet
sjunker undan). I de isl. sagorna slätten
vid Uppsala längs Fyrisån. På F. stod
omkr. 988 ett slag, i vilket Erik Segersäll
besegrade sin brorson Styrbjörn Starke.
Fyrisån (fsv. fyri; se Fyrisvall!).
Upplands största vattendrag med källor i
Rasbokils socken och mynning i Ekoln, en
vik av Mälaren. F. flyter genom Uppsala.
Längd: 72 km.
Fyrk (av fyra). Bet. en fjärdedel. 1. Ett
äldre mynt i Sverige = V4 öre. 2. Mellan
åren 1862—1909 den norm, enl. vilken
kommunalutskylder på landet beräknades.
Fyrmänning el. brylling. Släkting i
fjärde led, d. v. s. kusiners barnbarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
