Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyr- och båkavgift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2253
Fyr- och båkavgift—Fy’sikoterapi’.
2254
Fyr- och båkavgift. Se Fyr!
Furst, Carl Magnus, f. 1854. Sv.
läkare och antropolog, professor i anatomi i
Lund 1888—1919. F. har bl. a. författat
det populära antropologiska arbetet När
de döda vittna (1920) samt tillsammans
med G. Retzius Antropologia suecica
(1902). Led. av Vet. ak., hedersled, av
Vitt., hist. o. ant. ak.
Fyrstaten. Se Lots- och
Fyrstaten!
Fiirstenberg, Pontus, f. 1827, d. 1902.
Köpman och konstfrämjare, grundare av
det s. k. Fiirstenbergska g a 11 e-
P. FtJRSTENBERG. Målning av E. Josephson.
r i e t i Göteborg 1885, som efter hans död
införlivades med Göteborgs museum som
en självständig avdelning. Led. av
Konst-ak.
Fyrtaktsmotor. Se Motor!
Fiirth. Fabriksstad i Tyskland i n.
Bayern. 72 000 inv. (1925).
Fyrunga. Socken i Skaraborgs län
(Skånings härad). 536 inv. (1931).
Fyrverkeri el. pyrotekn i’k.
Till
verkning och avbränning av
fyrverkeripjäser för signaländamål el. till
ögonfägnad. Fyrverkeripjäserna bestå av i
pap-pershylsor inneslutna »satser» av kol,
svavel, svavelantimon, harts el. andra lätt
brännbara ämnen, blandade med
kalium-klorat el. salpeter samt metallsalter,
avsedda att färga lågan på olika sätt (jfr
Bengalisk eld!). För att erhålla
gnistor (»kaskader», »fontäner») användes
grovt kol el. metallpulver. F. användes
redan mycket tidigt i Kina och Indien
samt fr. 1300-talet i Europa.
Fyrväppling. Missbildning av bladen hos
Rödklöver (Trifo’lium prate’nse) och
Vitklöver (T. re’pens), så att fyra i
st. f. tre småblad bildas. En form med
starkt utbildad tendens till bildning av f.
odlas under namn av Lyckoklöver
(T. re’pens var. atropurpu’reum).
Fyrvärd, fyrvärdig. Se Valens!
Fyrväsen. Se Fyr!
Fysi’k (grek. fy’sis = natur). Med fysik
menades urspr. detsamma, som nu kallas
naturvetenskap. Efter hand som denna
växt ut, har emellertid den ena delen
efter den andra utbrutits och bildat
särskilda vetenskaper. Vad som sedan blivit kvar,
sammanfattas under benämningen fysik.
F. kan nu sägas vara läran om materiens
allmänna egenskaper, d. v. s. de som
tillkomma eller kunna tillkomma a 11
materia, ss. rörelse,
aggregations-tillstånd, värme, ljus,
elektricitet, under det att de övriga
naturvetenskaperna handla om de speciella
egenskaper, som utmärka de särskilda
slagen av materia, och varigenom dessa
kunna skiljas från varandra.
^ysika’lisk (grek. fy’sis = natur). Bet.
hörande till fysiken i inskränkt mening
(t. ex. i mots. till kemisk). Jfr Fysisk!
Fy’sikoterapi’ (grek. terape’ia =
behandling och fysik). Läran om sjukdomars
behandling med fysikaliska medel, ss.
elektricitet, elektroterapi, ljus,
fototerapi, värme, massagebehandling o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
