Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysiljera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2255
Fysilje’ra—Fågelspindlar.
2256
Fysilje’ra (fransk, fusiller av fusil =
gevär). Bet. avrätta med en gevärssalva.
— F y s i 1 j ä’r er el. fusilj ä’r e r, de
första trupper, som under 1600-talet
utrustades med flintlåsgevär; sedermera
även lätt fotfolk i allmänhet.
Fysiografiska sällskapet i Lund. En
naturvetenskaplig akademi, stiftad 1773, som
främjar naturvetenskaplig forskning.
Räntorna på dess fonder uppgå till omkr.
17 000 kr. årligen.
Fysiokra’ter (grek. fy’sis = natur och
lcra’tos = kraft). Benämning på en del
nationalekonomer och politiker under
1700-talets andra hälft, som hävdade
jordbrukets betydelse som ett lands viktigaste
näringskälla i mots. till merkantilismens
gynnande av handel och industri. Bl.
anhängarna av denna riktning märkas
Ques-nay och Turgot, i Sverige Chydenius.
Fysiologi’ (grek. fy’sis = natur och
lo’gos = lära). F. betydde urspr.
naturlära men användes numera endast i
inskränktare bemärkelse och betyder då
läran om organismernas normala
livsyttringar.
Fysiologisk koksaltlösning.
Koksaltlösning av samma osmotiska tryck som
blod-plasmat. F. innehåller 0,9 °/o koksalt och
användes vid vissa fysiologiska
experiment samt till insprutning, då fara för
förblödning föreligger.
Fysionomi’ (grek. fy’sis = natur och
gno’me = kunskap). Bet. ansiktsuttryck,
uppsyn. — Fysionom i’k, konsten att
bedöma en människas karaktär efter
hennes anletsdrag.
Fysisk (grek. fy’sis = natur). 1.
Naturvetenskaplig. 2. Hörande till naturen i
allm. 3. Kroppslig, sinnlig. 4. Hörande till
fysiken. Jfr Fysikalisk!
Fysisk fostran. Se Svenska
förbundet för fysisk fostran!
Fy’to- (grek. fyto’n — växt). Bet.
hörande till växtriket och nyttjas såsom
förstavelse i en mängd vetenskapliga termer,
t. ex. följande. — F y t o g e’n a
bildningar, geologisk bildning, som i
övervägande grad består av växtrester. —
Fytognosi’, växtkännedom. —
Fyto-patologi’, läran om växternas
sjukdomar. — F y t o p 1 a’n k t o n,
växtplank-ton. — Fytoster i’n, sterin som
förekommer i växter. Jfr Ergosterin!
Fyzabad. Se Faizabad!
Fz. Förk. för Forzando.
Fågelberg. Branta klippväggar, å vars
avsatser och skrevor massor av sjöfåglar
ha sina bon. F. förekomma särskilt å
öar-na i N. Atlanten och Stilla havet och
bebos av grisslor, lunnefåglar, alkor m. fl.
Fågel Blå. En inom öster- och
Västerlandet spridd folksaga om en ung furste,
som av ett troll förvandlades till en blå
fågel och i denna skepnad besöker sin
älskade. Den har behandlats av P. D. A.
Atterbom i hans sagospel med samma
namn.
Fågelbär. Se Prunus!
Fågel Fenix. Se Fenix!
Fågelfors. Socken i Kalmar län
(Handbörds härad). 1 306 inv. (1931).
Fågelfri. Ett uttryck som fordom
betecknade detsamma som fredlös och
användes om en person, som brutit
samhällets frid och därför förverkat dess skydd
samt ostraffat kunde dödas, som man
dödar en fågel.
Fågelsjön. Insjö i n. Jämtland, 14 kvkm,
294 m. ö. h., genomfluten av Faxälven. F.
utgör en del av Ströms vattudal.
Fågelskådning. Spådomskonst, grundad
på iakttagelser av fåglar. Jfr Augur!
Fågelspindlar. I tropikerna
förekommande stora spindlar av släktena
Avicula’-ria, Therapho’sa och Eurype’lma. Hit
räknas de största av alla spindlar med en
kroppslängd av nära 1 dm. F. bo i hålor
i jorden el. i trädspringor och lura på byte
vid ingången. De spinna ej nät. De leva
mest av insekter, men även ödlor, grodor
och t. o. m. fåglar kunna ibland bli deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
