Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2277
Fässberg—Födoämnen.
2278
mande storm och dimma. Endast en liten
del av öarnas yta är odlingsbar, dock
odlas korn, havre och potatis. Huvudnäringar
äro boskapsskötsel (får), fiske och
sjöfågelfångst. Invånarna kallas färingar och
äro ättlingar av norska vikingar; språket
står nära västnorskan och isländskan.
23 000 inv. (1925). Stad: Thorshavn
(på Strömö). — F ä r ö, amt i Danmark
(Själlands stift), omfattande Färöarna.
Fässberg. Före 1922 socken i Göteborgs
och Bohus län (Askims härad). Se
Mölndal!
Fästepenning. Detsamma som
handpenning.
Fästingar (Ixo’didce). En familj
blodsugande K valster med taggigt sugrör;
de andas med trakéer. Främre delen av
ryggsidan är täckt av en kitinplåt.
Bakkroppen är i hög grad tänjbar. Den hos
oss vanligaste arten är Ixo’des ri’cinus,
som särskilt angriper hundar men även
människor. I fastande tillstånd har den
en storlek av 2 mm, men fullsugen med
blod kan den bli mer än 1 cm lång. En
fastsittande f. bör ej bortryckas, ty då
stannar snabeln kvar i såret, utan man
bör drypa olja, bensin el. fotogen på den,
så att andhålen tilltäppas; då släpper den
frivilligt. En annan f., Marga’ropus
annu-la’tus, som finnes i Central- och
Syd-Ame-rika, angriper boskapen och överför
därvid Texasfebern. Nära släkt med f. äro
Randfästingarna (A’rgas), vilka
endast suga blod om natten och om dagen
sitta inkrupna i väggspringor o. d. Den
mest beryktade är A. pe’rsicus,
»Giftvägglusen från Miana», som överför
blodsjukdomar hos människan och därför kan bli
synnerligen farlig.
Fästning. En av starka permanenta
befästningar försvarad plats av större
betydelse och omfattning. En modern
fästning utgöres i allmänhet av ett antal
fort (fästen), inpassade i terrängen på
lämpligt avstånd sinsemellan, så att de
ömsesidigt kunna understödja varandra.
Alltefter sitt ändamål kan f. benämnas
spärr-, förråds-, operationsfästning o. s. v.
De viktigaste svenska fästningarna äro
Vaxholms, Karlskrona, Älvsborgs och
Bodens fästningar.
Fäsö’r (fransk, faiseur av faire = göra).
Bet. egentl. tillverkare. En förf. el.
konstnär, hos vilken den rena
yrkesskickligheten ersätter bristen på högre konstnärlig
strävan el. egna idéer.
Födelsemärke. Benämning på medfödd
missbildning i huden av varierande slag.
Vanligast äro bruna fläckar beroende på
anhopning av hudpigment.
Födoämnen. F. innehålla vanl. vatten
och salter samt de egentliga
näringsämnena: kolhydrat (stärkelse och
socker), fett och äggviteämnen, vilka
kroppen använder dels som
byggnadsmaterial, dels som bränsle. Mängderna av de
olika beståndsdelarna kunna i olika f.
växla inom vida gränser. Så är t. ex.
socker nästan rent kolhydrat med endast
1—2 °/o vatten och salter. Den
äggvite-rikaste födan är ost, medan kött och ägg
på grund av sin höga vattenhalt komma
långt efter. Medan kolhydrat och fett
huvudsakligen användas som bränsle och i
stor utsträckning kunna ersätta varandra,
äro äggviteämnena nödvändiga som
byggnadsmaterial för att ersätta det vid
livsprocesserna förbrukade. Den minsta mängd
äggvita, som en fullvuxen person behöver
om dagen, är blott 40—50 g, men vanl.
användes, åtminstone i Sverige, mycket
mer. (Endast en del uteslutande av ris
levande folkslag torde lida av
äggvite-brist). Alltför stor mängd äggvita är även
skadlig på grund av det ökade arbete
med kvävets utsöndring, som härvid
förorsakas kroppen. Fettet har ett större
bränslevärde än kolhydrat och
äggviteämnen och är därför nödvändigt i ett kallt
klimat el. vid tungt kroppsarbete. Vid
förbränning lämnar nämligen 1 g fett 9,1
kalorier (se Kalori!), medan 1 g
kolhydrat eller 1 g äggvita blott lämnar 4,3
kalorier. 1 g fett motsvarar alltså i
bränslevärde mer än 2 g kolhydrat.
I vanliga fall torde en mängd f.,
motsvarande ett bränslevärde av 3 000
kalo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
