- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / V. Francesca da Rimini-Havsnålar /
2283-2284

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbudslag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2283

Förbudslag—Fördevind.

2284

då ju vattenångan bortgår med röken.
För-bränningsvärmet mätes i k alo r i’er. F.
för t. ex. fotogen är enl. nedanstående
tabell 840 kalorier på 1 lit., och om all den
alstrade värmen tillvaratages, räcker
alltså 1 lit. fotogen att uppvärma 8,4 lit.
vatten från 0° till 100°. I de allra flesta
fall bortgår emellertid en stor del av det
alstrade värmet utan att göra någon
nytta, t. ex. med rökgaserna, och vid
beräkning av ett brännmaterials värde måste
man därför även taga hänsyn till dess
verkningsgrad, som vanl. uttryckes
genom att man anger det antal procent,
den verkligt utnyttjade värmemängden
utgör av hela f. I nedanstående tabell äro
upptagna f. för en del vanliga
brännmaterial samt den vanliga verkningsgraden
av dessa. I sista kolumnen är angivet det
antal kalorier, som erhålles för 1 öre, om
hänsyn tages till den olika
verkningsgraden. Priserna äro beräknade efter de i
jan. 1932 gällande minutpriserna.

[-Förbrän-ningsvärme-]

{+Förbrän-
ningsvärme+}
i kal.

[-Verkningsgrad-]

{+Verknings-
grad+} i %

Värmemängd
som erhålles
för 1 öre
(i kalorier)

Ved (1 famn) 450 000 omkr. 8 .... 6,0
Lysgas (1 kbm.) 500 » 60 ....
Gasverkskoks (1 hl.) .... 28 800 (omkr. 10 (i ’ spis) 80 (i 1
värmeled-V ningspanna 12,5 100
Antracit (1 hl.) 65 500 (omkr. 10 (i J spis) 70 (i |
värmeled-V ningspanna 12,1 85
Fotogen (1 Ht.) 840 60 (i
primuskök) 26,4

Förbudslag. Benämning på lag, som
förbjuder tillverkning, införsel, försäljning
etc. av alkoholdrycker för användning som
njutningsmedel. De mest kända f. äro U.
S. A:s. Sedan flertalet delstater i U. S. A.
var för sig beslutat införa f., beslöts det
s. k. nationella el. federala (d. v. s. det för
hela förbundsstaten gällande)
rusdrycks-förbudet 1917. Detta återfinnes dels i
själva författningen ss. det adertonde grund-

lagstillägget (the Eighteenth Amendment),
dels ss. en mera detaljerad
verkställighetslag, efter sin upphovsman kallad
Volstead-lagen. — Island beslöt sig för
totalförbud 1909. Detta, det första i Europa,
trädde i princip i kraft 1912 men var
fullständigt allenast under åren 1915—17.
Efter svåra påtryckningar från Spanien, av
vilket land Island är beroende för att få
avsättning för sin fisk, såg sig den
isländska riksdagen 1923 nödsakad öppna landet
för import av spanska viner.
Totalförbudet var därmed omändrat till ett s. k.
b r ä n n v i n s f ö r b u d el. halvförbud.
Ett sådant var även rådande i Norge åren
1917—1926. — Under världskriget
infördes temporärt rusdrycksförbud i ett stort
antal länder. Genom beslut om lokala
»torrläggningar» är totalförbud gällande
inom vissa delar av åtskilliga länder. —
Jfr även Finland!

Förbundet för kristet samhällsliv. En
sammanslutning, bildad i Stockholm 1918,
med syfte att »arbeta för tillämpning i
samhället av de rättfärdighetens och
kärlekens lagar, vilka innehållas i Jesu
evangelium». F. är anslutet till
Internationella försoningsförbundet.

Förbundsarken. Se Ark!

Förbundskansler. Titel för
regeringschefen i Österrike.

Fördelande medel. Medel avsedda att
borttaga en på inflammation beroende
svullnad och förhindra varbildning.
Numera användas endast våtvärmande el.
kalla omslag (isblåsa), förr däremot
aromatiska örter och kryddor av olika slag.

Fördelning. Sv. namn på ett
truppförband motsvarande det utländska
division. — Fördelningsläkare, chef
för sjukvårdsväsendet inom en
arméfördelning. — Fördelningsveterinär,
chef för veterinärväsendet inom en
arméfördelning. Jfr Armé!

Fördevind (holl. vor de wind). Bet.
egentl. framför vinden, undan vinden.
Äldre örlogsterm, som bet. att fartyget
seglar med vinden blåsande akterifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:55:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/5/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free