Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Födoämneskontroll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2281
Fönsterglasbrukens a. b.—Förbränningsvärme.
2282
Fönsterglasbrukens a. b. Bolag i Glava
(Värmlands län), som driver
fönsterglasbruk i Glava, Flygfors (Kalmar län),
Gul-laskruv, Kronofors och Hovgård (alla tre i
Kronobergs län) samt Sandö
(Västernorr-lands län). Bolaget bildades 1921 och
övertog 1922 rörelsen av det i konkurs
försatta Förenade Fönsterglasbrukens a. b. F.
sysselsätter omkr. 400 arbetare.
Aktiekapital 1 mill. kr., tillverkningens värde c:a
3 mill. kr. årligen.
Fönstret. Veckotidning utgiven i Sthlm
sedan 1930.
Föra. Socken i Kalmar län (Åkerbo
härad). 772 inv. (1931).
Förband. Se Mur!
Förbandning. Se Fasciation!
För berömliga gärningar. En
belönings-medalj i silver, som utdelas av Kgl. Maj:t.
Förblad. De vanl. mycket små högblad,
som sitta på själva blomskaftet.
Förbiomme’rad (medellågt. vorblömen).
Bet. egentL smyckad med blommor;
förtäckt, omskriven.
Förblödning. Förlust av mer än % av
hela blodmängden, d. v. s. mer än 2 liter
blod, så att döden följer. Vid f. blir
pulsen allt svagare och hastigare, hud och
läppar vaxbleka och andningen hastig
och ytlig med då och då förekommande
djupa andetag. Jfr Blödning!
Förbränning. Med f. menas den kemiska
reaktion, som äger rum, då ett ämne
förenar sig med syre (oxideras). I inskränkt
bet. menas med f. endast oxidationen av
kol och dess föreningar. F. försiggår
vanligen men ej alltid under stor
värmeutveckling, som ger upphov till eldfenomen.
I en del fall är f. så långsam, att det
bildade värmet under tiden bortledes, och
i så fall märkes ingen
temperaturstegring; så är t. ex. fallet vid
förmult-ning. Vid den f. av organiska ämnen i
kroppen, som utgör en av de viktigaste
livsprocesserna, regleras hastigheten, så
att hos de varmblodiga djuren en i det
närmaste konstant kroppstemperatur,
oberoende av omgivningen, upprätthålles.
De eldfenomen, som ofta uppstå vid f.,
äro olika under olika omständigheter.
Fasta ämnen, t. ex. rent kol (stenkol), brinna
utan låga. Om emellertid det brinnande
ämnet sönderdelas av hettan vid f., så
att gasformiga ämnen bildas — och detta
är fallet med de allra flesta organiska
ämnen, t. ex. trä, papper — så uppstår
av den brinnande gasen en låga.
Detsamma är fallet, om det brinnande ämnet
från början är gasformigt. I ett sådant
fall blir emellertid lågan icke lysande (t.
ex. en vätgaslåga). För att lågan skall
lysa, fordras även, att i densamma finnas
fasta partiklar, som bringas i glödning,
och i lågan från de flesta organiska
ämnen finnas sådana i form av finfördelat kol,
som uppstår vid sönderdelningen och
finnes överallt i lågans lysande del. Införes
ett kallt föremål i en sådan lysande låga,
avkyles den brinnande gasen, och
kolpartiklarna avskiljas oförbrända: lågan
sotar. Rök är också oförbrända fasta
partiklar samt vattenånga. Förbränningens
och därmed även eldens natur ha under
tidernas lopp varit föremål för många
funderingar. Enl. Empedokles var elden
ett av de fyra urämnena, och såsom
ett materiellt ämne förklarades den även
av G. E. Stahl 1702 (se Flogiston!).
Först A. L. Lavoisier lyckades på
1770-talet utreda eldens och
förbränningsfenomenens verkliga natur.
Förbränningsmotor. Se Motor! —
Förbränningsturbin,
förbränningsmotor som är konstruerad som en
turbin.
Förbränningsvärme. Den värmemängd,
som erhålles vid fullständig förbränning
av ett ämne, kallas dess f. eller
värmevärde och uppgår ofta till nästan
samma belopp som förbränningsprodukternas
bildningsvärm e. I fråga om ämnen,
som innehålla väte, blir det teoretiska f.
större än det vid vanlig förbränning
erhållna värdet, emedan i senare fallet det
bildade vattnets ångbildningsvärme avgår,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
