Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2329
Galliéni’—Gallmyggor.
2330
Galliéni’, J o s e p h Simon, f. 1849, d.
1916. Fransk general, krigsminister 1915
—16, härförare i världskriget (Marne).
Gallie’nus, Publius Licinius, f.
omkr. 218, d. 268. Rom. kejsare 253—268.
Han tillhörde raden av »militärkejsare»,
vilka stödde sin makt på krigshären. Hans
regering fylldes av strider mot
usurpato-rer och lokala upprorsmän. I ett dylikt
krigståg dödades han nära Milano av sina
egna soldater.
Gallikani’sm. En av franska teologer
hävdad åskådning, enl. vilken den
rom.-kat. kyrkan i Frankrike intar en
särställning, som innebär en viss självständighet
gentemot påven. Jfr Gallikanska
kyrkan!
Gallika’nska kyrkan. Benämning på den
rom.-kat. kyrkan i Frankrike, då den sökt
hävda en viss nationell självständighet
gentemot påvens envälde. Denna hävdades
redan tidigt under medeltiden och
åtskilliga gånger senare för att under
1800-talet försvagas och lämna plats för
ultra-montanismen.
Galileiska sjön. Se Gennesaret!
Gallimati’as (av oviss härledning). Bet.
munväder, pladder, meningslöst prat.
Gallina’zo el. A s-k råka (Catha’rtes
atra’tus). En liten amer. gam av släktet
Korpgamar, som är synnerligen
vanlig i Syd- och Central-Amerika samt i s.
U. S. A. På en del platser gör G. stor
nytta, därför att
den förtär det
utkastade avskrädet.
Gallio’n (it.
gale-o’ne = galär). En
utbyggnad längst
förut å äldre
fartyg, ofta försedd
med en s. k. ga
1-1 i o n s b i 1 d, en av
trä snidad
allegorisk bild, vanl.
syftande på skeppets
GALLIONSBILD. namn.
Galli’poli. 1. En halvö i Turkiet mellan
Sarosviken och Dardanellerna, under
antiken kallad Kersonesos. G. har berg upp
till 405 m. ö. h. Halvön var under
världskriget (1915) skådeplats för hårda strider,
varvid en engelsk armé sökte genombryta
centralmakternas front i s. ö. dock utan att
lyckas. 2. Stad på G. 1 vid Dardanellerna,
delvis förstörd genom jordbävning 1912
och under världskriget.
GaTlisk. Adj. av Gallien; numera i
stående uttryck ofta i bet. fransk, t. ex.
gallisk esprit. På grund av ljudlikheten
mellan de lat. orden ga’lhis = galler och
ga’llus = tupp har en tupp sedan
gammalt i politiska skämtteckningar o. dyl.
använts som sinnebild för Frankrike
(galliska tuppen).
Ga’llium (lat. Ga’llia = Frankrike).
Kem. tecken Ga. Metall med atomnumret
31, atomvikten 69,72 och spec. vikt 5,95.
G. upptäcktes 1875, men dess existens och
väsentliga egenskaper förutsades redan ett
par år tidigare på teoretiska grunder av
D. I. Mendelejev. G. förekommer i vissa
slags zinkbländen, bl. a. från Pyrenéerna,
men mycket sällsynt. I kemiskt avseende
liknar metallen dels aluminium, dels zink;
i fritt tillstånd är den blåvit, hård och
ytterst lättsmält (smältpunkt ej mer än
30,2°).
Gallmyggor {CecidomyGdai). En familj
små, spensliga myggor med långa
krans-håriga antenner. Larverna leva i murken
ved el. i gallbildningar, och många äro
svåra skadedjur. Hit höra bl. a.
Engall-m y g g a n (Cecidomy’ia juniperia’na),
som förorsakar k i k b ä r i topparna på
enkvistar, Äppelgallmyggan
(Per-ri’sia och Pärongallmyggan
(ContarPnia pyrPvora), vilka förorsaka
inrullningar av bladkanterna. Ett par
arter förorsaka missbildningar i form av
bladrosetter i topparna av Salix-grenax.
Kornmyggans (MayetPola
destru’c-tor) larver leva i sädesslagens strån och
ha gjort stor skada i Amerika. V e t
e-gallmyggans (ContarPnia trPtici)
larv lever i vetekorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
