Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gallofob ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2331
Gallofo’b—Ga’llussyra.
2332
Gallofo’b (lat. ga’llus = galler,
fransman och grek. fo’bos = skräck). En
person, som avskyr allt franskt. —
Gallofobi’, skräck för allt franskt.
Galloma’n (lat. ga’llus = galler,
fransman och grek, mani’a = vurm). En
person, som överskattar allt franskt. — G
allo m a n i’, överskattning av allt franskt.
Gallon [gaeTlon]. 1. Eng. rymdmått =
4,543 lit. 2. Amer. rymdmått = 3,785 lit.
Gallor el. galler. Kroniska
vätskeut-gjutningar i ledgångar eller senskidor hos
hästar, vanl. uppkommande genom
överansträngning.
Gallring. Borttagande av träd,
växtplan-tor m. m. för att giva återstående
sådana tillfälle att friare utveckla sig. G.
av skog brukar påbörjas sedan denna nått
en ålder av 25—30 år och upprepas sedan
vart femte el. tionde år, varvid för varje
gång 15—30 o/o av beståndets ursprungliga
virkesmassa bortgallras.
Gallsteklar (Cyni’pidoe). En familj
parasitiska steklar. De äro små insekter med
starkt välvd mellankropp och från
sidorna hoptryckt bakkropp. Antennerna äro
trådformade med 12—16 leder. Honan har
ett smalt äggläggningsrör; äggen läggas i
växter el. i andra insekters kropp.
Larverna sakna ben och ha bitande
mundelar. Man skiljer mellan Äkta g., som
lägga sina ägg i växter och hos dem
framkalla gallbildningar, i vilka larverna leva,
Snyltgallsteklar, som lägga äggen
i redan färdiga gallbildningar av vilka
larven lever och
Parasitgallstek-1 a r, som lägga äggen i andra insekter.
Vissa arter ha endast vanlig sexuell
fortplantning, andra äro partenogenetiska (jfr
P a r t e n o g e n e s!), hos andra åter
förekommer generationsväxling mellan
en sexuell och en partenogenetisk
generation. — På ek förekomma flera olika g.
En på den i medelhavsländerna
förekommande Que’rcus infecto’ria levande art ger
upphov till de galläpplen, som förekomma
i handeln. En i Sverige vanlig g. är
Sömntornstekeln {Rhodi’tes ro’sce),
79 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
som förorsakar de bekanta, röda, ulliga
gallbildningarna på nyponbuskar. De
användes förr under namnet sömntorn
el. bedeguar [-ga’r] som medel mot
sömnlöshet.
Gallsten. Hårda bildningar
(konkre-ment) i levern, gallgångarna el. gallblåsan.
G. bestå huvudsakligen av kalk, kolesterin
och gallfärgämnen. Deras uppkomst är ej
fullt klarlagd. Två moment, nämligen
infektion av gallvägarna och stagnation av
galla, spela dock med säkerhet en stor
roll vid denna process. Den viktigaste
platsen för bildningen av g. är gallblåsan men
även inom övriga delar av gallvägarna
kunna stenar uppstå. I gallblåsan kunna
g. ligga långa tider utan att något
obehag förorsakas, men i de flesta fall torde
dock gallstenssjukdom
(chole-lithi’asis) uppstå. Den yttrar sig i
smärtor (gallstenskol i’k), som ofta äro
svåra och ledsagade av kräkningar. Om
g. sitter så att den hindrar gallflödet till
tarmen, tillstöter gulsot. Mycket ofta
uppträder även feber på grund av
infektion. Kvinnor drabbas av sjukdomen mkt
oftare än män. Vid upprepade el. svåra
gallstensanfall, särskilt om de varit
förbundna med feber, är operation att
tillråda. Härvid borttages vanligen
gallblåsan (cholecystektomi’) ; den viktigaste
härden för g:s bildande och ev. infektions
underhållande är därmed avlägsnad. I
övrigt behandlas g. med smärtlindrande
medel under akut anfall samt i förebyggande
syfte dietetiskt, särsk. då med hänsyn till
regelbunden avföring. De sedan gammalt
ryktbara mineralvattnen Karlsbader,
Ma-rienbader m. fl. torde utöva sin verkan
framförallt i egenskap av laxativ.
GaTlus. Rom. kejsare. I. G a i u s V
i-bius Trebonianus G., d. 253.
Kejsare 251—253, Decius’ efterträdare, mest
bekant för den årliga tribut han lät utgå
till germanerna för att de skulle avhålla
sig från anfall. Han dödades av sina egna
soldater. II. Flavius Claudius G.,
kejsare 350—354.
Ga’llussyra el. galläpplesyra. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
