Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genitiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2393
Genui’n—Geologi’.
2394
för överläggningar om Europas
ekonomiska återuppbyggande efter världskriget. G.
tillkom på initiativ av eng.
premiärministern Lloyd George. Sveriges ombud
voro Hj. Bran ting och E. Trygger. G. var
den första stora intern, konferens efter
världskriget, vid vilken Tyskland och
Ryssland fingo deltaga jämnställda med
övriga stater. Jfr Rapallo!
Genui’n (lat. genui’nus = medfödd,
äkta). Bet. äkta, oförfalskad, inbiten,
genomgående.
Ge’nus (lat.). Bet. kön, släkte. 1. I
språkläran naturligt »kön» hos substantiv,
adjektiv och pronomen. Svenskan har fyra
g.: maskulinum (hankön), t. ex. den
store mannen — han, femininum
(honkön), t. ex. den vackra flickan — hon,
rea’lgenus (den-kön), t. ex. den
läsvärda boken — den, samt n e’u t r u m
(det-kön), t. ex. det regniga vädret — det.
2. Inom botaniken och zoologien bet. for
släkte, d. v. s. den underavdelning av
en familj, som i sin tur indelas i arter.
Ge’nus irrita’bile va’tum (lat.).
Hora-tius-citat, som bet. »skaldernas känsliga
släkte».
Geoce’ntrisk (grek, ge = jorden och lat.
ce’ntrum = mittpunkt). Ordet användes
vanl. i uttrycket g.
världsåskådning, d. v. s. en uppfattning, enl. vilken
jorden är världsalltets medelpunkt.
Geo’d (lat. geo’des, ett slags ädelsten).
Se Mandel!
Geodesi’ (grek. geodaisi’a —
jorddelning). Vetenskapen om jordens storlek och
form samt om de mätningar och
beräkningar, som ligga till grund för
fram-ställn. av kartor och sjökort
(gradmätning och fältmätning).
Geoelektrisk malmletning. Se Mal
m-1 e t n i n g!
Geoffroy Saint-Hilaire [sjåffroa’ [-sänt-ilä’r],-] {+sänt-
ilä’r],+} É t i e n n e, f. 1772, d. 1844. Fransk
zoolog, professor i Paris. G. ägnade sig
först åt den jämförande anatomien men
kom sedan in på mycket fantastiska
spe
kulationer om en gemensam grundtyp för
alla djur, som ledde till en bekant polemik
med Cuvier.
Geofysi’k (grek, ge = jorden och fysik}.
Läran om det fasta jordklotets fysik, d.
v. s. jordens inre, jordens
formförändringar och om jordmagnetismen. Då den
sistnämnda grenen av g. ej kan utformas utan
att hänsyn tages till de atmosfäriska
förhållandena och till världsalltets
förhållanden, har g. kommit att jämväl omfatta
vissa grenar av meteorologien, hydrologien
och oceanografien.
Geografi’ (grek, ge = jorden och
gra’-fein = skriva, beskriva). Bet. egentl.
jordbeskrivning. Den vetenskap, som
söker beskriva samspelet av alla de krafter,
vilka göra jorden till hemvist för
mänskligt liv, samt resultatet av dessa krafters
samverkan. I sådant syfte har g. en
mångfald andra vetenskaper till hjälp, främst
geologi, meteorologi, biologi, etnografi och
historia.
Geokronologi’ (grek, ge = jorden,
kro’-nos = tid och lo’gos = lära). En gren av
geologien, som åsyftar att fastställa
metoder för den geologiska tideräkningen.
Ifråga om de äldre formationerna kunna
endast ungefärliga tidsbestämn. göras,
men inom kvartärgeologien ofta
synnerligen noggranna, tack vare den av prof.
G. de Geer utarbetade tideräkningen.
Denna grundar sig på uppmätning och
hopräkning av antalet årsvarv i den varviga
lera, som avsattes med smältvattnet
under den sista nedisningen. —
Geokronologi ska institutet, institution vid
Stockholms högskola för bearbetning av
det av prof. G. de Geer och hans lärjungar
sammanförda geokronologiska materialet.
Institutet utgiver en publikationsserie.
Geolo’g. Person som sysslar med
geologi.
Geologi’ (grek, ge = jorden och lo’gos =
lära). Den vetenskap, som sysselsätter sig
med jordens byggnad och dess uppkomst
och utvecklingshistoria. G. indelas i
allmän g. och historisk g. el. stra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
