Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geologiska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2395
Geologiska föreningen—Georg.
2396
t i g r a f i’. Den förra behandlar
övervägande jordens nuvarande tillstånd (f
y-s i o g r a’f i s k g., p e t r o g r a f i’, g e
o-t e k t o n i’k) men ägnar även genom den
dyn a’m i s k a g. uppmärksamhet åt de
krafter, som äro el. varit verksamma för
att åstadkomma jordskorpans nuvarande
tillstånd. Den historiska g.
sysselsätter sig med jordens allmänna
utvecklingshistoria och de geologiska
avlagringarnas ålder och ordningsföljd. En av g:s
hjälpvetenskaper är paleontologien.
G. är av mycket stor praktisk bet. för
bergsbruket, jordbruket,
ingenjörsveten-skapen och industrien.
Geologiska föreningen. Förening i
Stockholm, bildad 1871 med syfte att
främja geologisk forskning och samarbete
mellan svenska geologer. Den utger
tidskr. Geologiska Föreningens
Förhandlingar.
Geometri’ (grek, ge = jorden och
me-tre’in = mäta). Den del av matematiken,
som behandlar de storheter, som äga
utsträckning i rymden. G., som har
uppkommit ur lantmäteriet och byggnadskonsten,
nådde en vetenskaplig utformning redan
under antiken (Euklides, Pytagoras). G.
indelas i plan g. el. läran om linjer
och plana ytor och r y m d g. el. läran
om solida kroppar. En annan indelning
av g. är analytisk g., som begagnar
sig av koordinater och därav följande
analytiska metoder och syntetisk g., som
grundar sig på direkt åskådning. Inom
denna talar man om beskrivande
g., vilken angiver metoder att avbilda
solida kroppar i planet och där studera den
solida figurens grundegenskaper. — Inom
den projektiva g. undersökes de
egenskaper hos linjer och ytor, som
förbliva oförändrade, när storheterna
per-spektiviskt projiceras.
Geometrisk ort el. 1 o c u s. Inom
geometrien sammanfattningen av alla de
punkter, som uppfylla ett visst allmänt
villkor. Så är t. ex. en cirkellinje geom.
orten för de punkter på ett plan, som lig-
GEOMETRISK STIL.
ga lika långt från en given punkt
(cirkelns centrum).
Geometrisk stil. En konststil i
Grekland och på Egeiska havets öar från den
mykenska tidens slut (omkr. 1000 f. Kr.)
till omkr. 650. Den karakteriseras av en
lineär, »kubistisk» ornamentik och
uppträder företrädesvis inom keramiken.
Stilens ursprung är outrett. En viktig
fyndort för dylik keramik är området vid
Dipy-lon i Aten, efter vilken stilen stundom
benämnes.
Geome’triskt me’dium el. g e o m e
t-r i s k t medelvärde. Ett medelvärde
(G) mellan n st. positiva tal («, b, c,...),
bildat genom att draga n:te roten ur
des-72
sa tals produkt: G = a • b ■ c • • • G. m.
mellan två tal, ^~^b kallas även för
deras medelproportional.
Geomorfologi’ (grek, ge = jorden,
morfe’ = gestalt och lo’gos = lära). Den
gren av geografien, som behandlar
jordens ytformer och dess förändringar.
Geopoliti’k (grek, ge = jorden och
politiko’s = hörande till staten). En av R.
Kjellén införd benämning på den gren
av statskunskap, som sysslar med staten
som geografisk organism, d. v. s. de
geografiska villkoren för staternas
utveckling.
Georg, Sankt. Se Göran!
81 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
