- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / V. Francesca da Rimini-Havsnålar /
2397-2398

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geologiska ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2397

Georg-—Georgia.

2398

Georg (grek. Geo’rgios av georgo’s =
lantbrukare). Konungar av Grekland. 1.
G. I, f. 1845, d. 1913 (mördad). Son till
Kristian IX av Danmark, konung 1863—
1913. 2. G. II, f. 1890. Den förres
sonson, konung 1922—24, avsatt genom
republikens införande efter folkomröstning.

Georg (eng. George). Konungar av
Storbritannien och Irland. I. 1. G. I, f. 1660,
d. 1727. Den förste eng. konungen av den
hannoverska ätten (1714—27). Han
ägnade sitt huvudsaki. statsintresse åt sitt
tyska kurfurstendöme Hannover, som han
utvidgade med hertigdömet Celle (genom
giftermål) och områdena Bremen och
Ver-den (genom krig mot Sverige). 2. G. II
August, f. 1683, d. 1760. Den förres
son och efterträdare (1727—60). Han
förde krig med Frankrike (i Tyskland,
Nord-Amerika och Indien) samt hade att nedslå
ett upprorsförsök av tronpretendenten
Karl Edvard Stuart. Den ledande
statsmannen under hans tid var Robert
Wal-pole. 3. G. III, f. 1738, d. 1820. Den
förres sonson och efterträdare (1760—1820).
Han var avogt stämd mot den eng.
parlamentarismen och sökte fr. 1761 driva
egen politik, dock utan stor framgång.
Sålunda ledde hans försök att med
maktspråk hävda Englands välde över de
nordamerikanska kolonierna endast till dessas
avskiljande från moderlandet (1783). År
1784—1801 leddes landets politik med
konungens stöd av den parlamentariskt
tillsatte Pitt d. y. (Napoleonskrigen). Mot
slutet av sin regering led G. av periodisk
sinnessjukdom, vilken slutligen gjorde
honom oförmögen att uppehålla regeringen.
4. G. IV, f. 1762, d. 1830. Den förres son
och efterträdare, regent från 1811. Hans
extravaganta levnadssätt ådrog honom
så stora skulder, att parlamentet måste
vidtaga utomordentliga åtgärder för deras
gäldande. G., som själv levde i
morgana-tiskt äktenskap vid sidan av det officiella,
anklagade i en skandalös process sin
gemål Katarina av Braunschweig för
äktenskapsbrott, vilket bidrog till hans redan
förut stora impopularitet. II. G. V, f.
1865. Son till Edvard VII, konung

GEORG V. Fotografi.

från 1910. I
samband med
världskriget avsade sig
G. alla tyska titlar
och utbytte
ättenamnet Sachsen—
Koburg mot
Wind-sor. Personligen har
han föga framträtt
under sin
regeringstid. Jfr
Storbritannien!

George [dsjådsj], Henry, f. 1839, d.
1897. Nordamer. nationalekonomisk förf,
och politiker, grundläggare av den
åskådning, som efter honom kallas g e o r g
i’s-m e n. Denna påyrkar framför allt
avskaffande av jordräntan, d. v. s.
hyresinkomst från jord, och på skattesystemets
omläggning med besutten jord som enda
basis (single tax). Litt.: E. Palmstierna:
Jordreform och georgism. (2: a uppl. 1908).
S. Brisman: Jordreformen (1907).

George [geå’rge], Stefan, f. 1868.
Tysk skald. G. framträdde i början av
1890-talet med ett nytt litterärt program,
vari han i symbolistisk anda bekämpade
naturalismen.

George Eliot [dsjådsj eTjot]. Se E v a n s!

George Sand [sjårsj sand]. Se D u d
e-v a n t!

Georgetown [dsjå’dsjtaon], 1. Huvudstad
i Britt. Guyana, vid Atlanten, med
koloniens enda mera betydande hamn. 58 000
inv. (1929). 2. (George Town). Stad
på ön Penang i den britt, kronkolonien
Straits Settlements i Ost-Indien,
betydande hamnstad med export av gummi och
tenn. 123 000 inv. (1921).

Georgette [sjårsje’tt] (fransk.) el. c r
é-p e g. Ett slags tunt tvåskaftat siden.

Georgia [dsjå’dsjio]. Stad i s. ö. U. S.
A., med en yta av 154 000 kvkm (ung. Vs
av Sveriges storlek). G. är en av de urspr.
13 staterna i U. S. A. (1788). 2 909 000
inv. (1930), varav omkr. 42 0/0 negrer.
Huvudstad : A 11 a n t a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:55:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/5/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free