Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gladiator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2433
Glanspapp—Glasy’r.
2434
Glanspapp. Tjock papp av fin kvalitet,
pressad och glättad. G. användes vid
pressning av kläde.
Glansull. Detsamma som kap o’k, d. v.
s. håren av Ce’iba penta’ndra.
Gla’rner-Alperna. En del av
Väst-Alperna (Schweiz) mellan Rhen och Reuss, med
toppar upp till omkr. 3 600 m. ö. h.
Gla’rus. Kanton i ö. Schweiz.
Huvudstad: G 1 a r u s. Omkr. 5 000 inv.
Glas. De viktigaste glassorterna utgöras
av blandningar av kalium- el.
natriumsili-kat med kalciumsilikat. Natronglas är
billigast och användes till fönsterglas o. d.
samt är svagt blågrönt till färgen.
Kaliglas är helt färglöst, något mer hållfast,
svårsmält och motståndskraftigt mot
kemiska reagenser. Särdeles
motståndskraftiga g.-sorter erhållas av aluminiumborat
(j e n a g 1 a s) och smält kvarts
(kvartsglas). Hos blyglas el.
kristallglas är kalcium mer el. mindre ersatt av
bly; det är tyngre och har större
Ijusbryt-ningsförmåga. Buteljglas m. fl. färgade
g.-sorter innehålla smärre mängder
aluminium och järn. Spec. v. är hos kalkglas 2,4
—2,6 hos blyglas 3—3,8;
utvidgningsko-efficienten är omkr. 0,0008. För att etsa
glas användes fluorvätesyra. Matt glas kan
även framställas genom påblåsning av sand
med bläster. Ogenomskinligt glas,
mjölkglas, innehåller tennoxid el. benaska. G.
mjuknar vid en temperatur av 600°—900°
och blir vid 1 200° tunnflytande. Som
råmaterial vid tillverkning av vanligt g.
användes kiselsyra vanl. i form av
kvartssand, marmor el. krita, soda el. pottaska,
ibland glaubersalt, blyoxid (för blyglas)
och lerjord el. kaolin (för aluminiumglas).
Smältningen sker i deglar (pottor) el.
flamugnar (vannugnar). Flaskor,
dricksglas, karaffiner o. d. framställas
genom blåsning, ofta i träformar. Vissa slags
enklare hushållsglas framställas genom
pressning, fönsterglas antingen genom
gjut-ning eller ock genom blåsning av stora
cylindrar, vilka sedan skäras upp och bredas
ut i en sträckugn.
Glasbjörk. Se B e t u 1 a!
Glaselektricitet. Gammalt namn på
positiv elektricitet. Se Elektricitet!
Glase’ra (fransk, glacer). Bet. överdraga
med glasyr.
Glasfluss. Lättsmält glasmassa.
Glasgow [gla’sgå]. Stad i s. Skottland
(grevsk. Lanark) vid Clyde,
Storbritanniens näst största stad. G. har en av
jordens största hamnar. Med kringliggande
område har G. Storbritanniens största
skeppsbyggerier. Universitet och en mängd
skolor finnas. 1 076 000 inv. (1930).
Glasharmonika. Se Harmonika!
Gla’skopf (tysk.). Bet. glashuvud.
Benämning på i rundade stycken
förekommande malmer av mangansuperoxid,
järnoxid el. järnfosfat med glänsande brott.
Glaskropp. En genomskinlig,
tjockflytande massa, som intar större delen av
ögats inre bakom regnbågshinnan och
linsen. Jfr Öga!
Glass, Louis Christian August,
f. 1864. Betydande dansk tonsättare och
pianist, vilken i sina tidigare skapelser
visar en viss dragning till Bruckners och
Cé-sar Francks verk men i sina senare lagt i
dagen en nationellt romantisk
uppfattning. Led. av Mus. ak.
Glasu’nov [-åff], Aleksandr
Kon-stantinovitj, f. 1865. Rysk
tonsättare, jämte Rimskij-Korsakov den nyryska
skolans främste företrädare, vilken skrivit
8 symfonier och en mångfald andra
orkesterverk, kammarmusik, körverk m. m.
Led. av Mus. ak.
Glasy’r (fransk, glace = is). Ett
glänsande, hårt överdrag, som anbringas å
porslin och lervaror för att göra dem
ogenomträngliga för vatten. G. å eldfast
lergods bildas genom tillsättning av koksalt
vid bränningen och består av
natriumsili-kat (saltglasering); i andra fall
bildas g. genom bestrykning med en
pulvriserad blandning av sand, kaolin, fältspat
och krita samt ofta blyoxid, varefter
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
