Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasögon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2435
Glasögon—Gla’uber.
2436
målen svagt brännas. Å äkta porslin
bildas g. av den å ytan smälta porslinsmassan
själv.
Glasögon. I vidsträckt bemärkelse alla
glas, som användas för att rätta till fel i
ögonens brytningsförmåga el. för att
skydda ögonen, i inskränkt bemärkelse sådana
med skalmar över öronen till skillnad från
»pincenez» eller »lornjett». För rättelse av
brytningsfel användas vanl. sfäriskt
slipade glas, vid närsynthet konkava,
betecknade med —tecken framför dioptritalet (se
nedan), vid över- och långsynthet
kon-vexa, betecknade med +tecken. Vid
astigmatism användas cylindriskt
slipade glas. Förefinnas även andra
fel, vilket ofta är fallet, slipas den ena
glasytan sfärisk, den andra cylindrisk. Vid
skelning brukas stundom prismatiska
glas. Glasens brytningsförmåga mätes i
d i o p t r i’e r, varvid brännvidden för ett
1-dioptri-glas är 1 m, för ett
2-dioptri-glas % m, för ett 3-dioptriglas % m o. s.
v. »Starkare» glas ha alltså högre
dioptri-tal. Äldre personer måste ofta använda
antingen olika g. för olika avstånd el. ock
b i f o k a’l g 1 a s, varvid den undre och
övre hälften av glasen äro olika slipade med
hänsyn till seende på nära resp, långt håll.
M e n i’s k- och punkt a’l glas ha
bägge sidorna av glaset slipade på särskilt
sätt för att minska olägenheterna av sned
blickriktning genom glasen. —
Skyddsglasögon användas dels vid för starkt
solljus (gula eller grå), dels vid svetsning,
sprängning o. d.
Glasögonormar (Na’ja). Ett släkte
Giftsnokar, som, då de retas, resa upp
främre delen av kroppen och med tillhjälp
av de främsta revbenen spänna ut halsen
till en skiva. Den mest kända arten är
Cobran el. Indiska
glasögonormen (Na’ja tripu’dians), som har en
ljus, av en svart rand omgiven glasögonlik
teckning på halsen. Den förekommer i
Asiens tropiska delar och lever
huvudsakliken av fåglar, fågelägg, groddjur,
kräldjur och råttor. Dess farligaste fiende är
mungon. Av hinduerna anses den helig,
GLASÖGONORMAR. Fotografi.
och fångna ormar förevisas ofta av
»orm-tjusare». Betten äro så gott som alltid
dödande. Äggen äro vita, mjukskaliga och
stora som duvägg. En annan art,
kungs-el. jättecobran (N. l>u’ngarus) blir
omkr. 4 m lång och är den största av alla
giftormar. Se även Egyptisk
glasögon o r m!
Glatt lag. Skott samtidigt fr. alla
kanoner å ett fartygs ena sida.
Glatz. Fabriksstad i Tyskland i s. ö.
Preussen (prov. Schlesien), huvudort i det
forna grevskapet Glatz, med bekant
gammal fästning. 18 300 inv. (1926).
Gla’uber, Johann Rudolf, f. 1604,
d. 1668. Tysk alkemist, som upptäckte
saltsyra och salpetersyra och därvid som
biprodukt erhöll det efter honom
uppkallade saltet, glaubersalt, vilket han
själv kallade Sal mira’l)ile (lat., bet.
mirakelsalt), och om vars medicinska
verkningar han hade mycket höga tankar.
Detta salt bildar stora lättlösliga kristaller
och användes inom medicinen som
avfö-ringsmedel (bittervatten).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
