Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasögon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2437
Gla’ucium—Glimmerskiffer.
2438
Gla’ucium. Växtsläkte (fam.
Papavera’-cece) med en sällsynt sv. art,
Strandvallmo (G. fla’vzim) med gula blommor
och blågröna blad. Den förekommer på
havsstränder i Bohuslän och odlas även
som prydnadsväxt.
Glauko’m (grek. gla’ukoma av glauko’s
= blå- el. grönskimrande). Ögonsjukdom,
utmärkt av tryckstegring inuti ögat. G.
leder ofta till synens förlust. Namnet
syftar på den grönaktiga reflex från
pupillen, som iakttages i somliga fall, och g.
har därför också blivit kallad .»grön
starr», ehuru den ej har något som helst
samband med starr.
Glaukoni’t (grek. glauko’s = blå- el.
grönskimrande). Ett vattenhaltigt
kaliumaluminium-j är nsilikat, vilket ofta i form
av gröna korn förekommer i
havsavlag-ringar av olika ålder och som bildas på
jämförelsevis grunt vatten. —
Glauko-nitkalk el. grön kalksten,
glau-konithaltig kalksten, som förekommer på
en hel del ställen i Sverige.
Glav el. g 1 a v e n (lat. gla’dius =
svärd). Äldre poetiskt namn på svärd.
Glava. Socken i Värmlands län
(Gill-bergs härad). 3 367 inv. (1931).
Glava glasbruk. Se
Fönsterglasbrukens a. b.!
Glavsfjorden. Se Glafsfjorden!
Gle’ditsch. 1. Jens Gran G., f. 1860.
Norsk teolog, biskop 1923—1928. G. har
utgivit ett stort antal skrifter, bl. a.
Reformationens profil gjennem tiderne
(1917). 2. Ellen G., f. 1879. Kemist,
prof, i Oslo sedan 1929. G. har bl. a.
bestämt radiums halveringstid.
Gleerup [gle’-], Christian
Wilhelm K., f. 1800, d. 1871. Bokhandlare
och bokförläggare, grundläggare av G 1 e
e-rupska bokhandeln i Lund 1826.
Förlaget övertogs 1897 av bokförlags-a. b.
C. W. K. Gleerup.
Gleiwitz [gla’j-]. Fabriksstad i
Tyskland i s. ö. Preussen (prov. Schlesien), en
GLIMMINGEHUS.
Fotografi.
av medelpunkterna i övre Schlesiens
industriområde. 81 000 inv. (1925).
Glemminge. Socken i Kristianstads län
(Ingelstads härad). 1 131 inv. (1931).
Glete. Detsamma som blyglete.
Gle’tscher (tysk.). Bet. jökel, glaciär.
Glim. Se S i 1 e n e!
Gli’ma. Isl. brottning.
Glimlampa, glimljus. Se
Elektriskt ljus!
Glimmer. En grupp mineral med
utpräglad klyvbarhet i tunna elastiska blad
med nästan metallisk glans (»kattguld»).
I kemiskt avseende utgöras de av basiska
natrium-, kalium- el. magnesiumsilikat.
En del innehålla dessutom järn. Spec. v.
är omkr. 3, hårdheten 3. De viktigaste äro
mu s k o v i’t el. kaliglimmer, p a r a g
o-n i’t el. natronglimmer, b i o t i’t el.
mag-nesiaglimmer samt 1 e p i d o 1 i’t el.
li-tionglimmer, som även innehåller litium
och fluor. — G. användes som isolation
s-material för värme el. elektricitet och i
st. f. glas i lyktor o. d.
Glimmerskiffer. Bergart best, av
glimmer och kvarts samt ofta tydligt skiffrig,
på grund av att de båda mineralen bestå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
