Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glycerider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2445
Glyptodo’nter—Gnejs.
2446
ket populära romaner, av vilka en hel del
översatts till svenska.
Glyptodo’nter. En familj fossila
bältdjur, som under tertiär- och äldre
kvar-tärtiden förekom i Syd-Amerika och var
ungefär av en noshörnings storlek.
Pansaret bestod av tjocka, mångkantiga,
orörligt sammanfogade benstycken. Svansen
omslöts av ett särskilt benpansar
bestående av med horntaggar beväpnade vingar.
Glyptote’k (grek. glypto’s = skulpterad
och te’ke = förvaringsrum). Bet. museum
för bildhuggarkonst.
Glödkatodrör. Se Vakuum rör!
Glödlampa. Se Elektriskt ljus!
Glödljus. För att en låga skall bli
lysande, fordras, att en fast kropp befinner
sig i densamma och upphettas till
glöd-ning. I en vanlig ljuslåga utgöres denna
fasta kropp av kolpartiklar. I inskränkt
bet. menas med g. en gaslåga, vari införts
som glödkropp en glödstrumpa, d.
v. s. ett cylindriskt nät av cerium- och
toriumoxid, erhållet genom förbränning av
med cerium- och toriumnitrat indränkt
tyg. Detta slags g. uppfanns av Auer v.
Welsbach 1885. Se även
Kalkglöd-1 j u s!
Glödning, rödglödning, v i t g 1 ö
d-ning. Se Emission!
Glödstrumpa. Se Glödljus!
Glömminge. Socken på Öland i Kalmar
län (Algutsrums härad). 700 inv. (1931).
G. m. b. H. (tysk.). Förk. för
Gesell-schaft mit beschränkter Haftung = bolag
med begränsad ansvarighet, tysk
bolagsform mellan handelsbolag och aktiebolag,
vartill full motsvarighet saknas i Sverige.
Gme’lin. 1. J oh ann Georg G., f.
1709, d. 1755. Tysk botanist och
naturforskare, professor först i St. Petersburg,
sedan i Tubingen. G. företog vidsträckta
resor i Sibirien, som han beskrev i sitt
arbete Reisen in Sibirien (1751—52). Han
utgav också en flora över Sibirien (Flo’ra
sibi’rica, I—IV, 1749-—69). Led. av Vet.
ak. 2. L e o p o 1 d G., f. 1788, d. 1853.
Kemist och fysiolog, upptäckare av
ferricyan-kalium.
G moll. Molltonart med g till grundton
och -tecken för h och e.
G. M. T. Internationell förk. för
Greenwich Mean Time, Greenwich
medeltid.
Gmtind [gmynt]. Fabriksstad i Tyskland
i mell. Wurttemberg, f. d. fri riksstad.
21 000 inv. (1925).
Gnagare (Rode’ntia). Den artrikaste av
alla däggdjursordningar. G. förekomma i
alla världsdelar, även i Australien. De äro
vanl. små djur. De flesta leva av
vege-tabilier, och många samla härav stora
vinterförråd. G. utmärkas framför allt av
sina egendomliga framtänder, g n a g a
r-tänderna, vilka oftast sakna emalj på
baksidan och därför ständigt ha en vass
egg. De sakna rot och tillväxa oavbrutet,
då de nötas. Hörntänder saknas, och g. ha
därför en bred lucka mellan fram- och
kindtänderna. G. ha f. ö. anpassat sig till
alla möjliga olika levnadssätt. Många
lämna pälsverk.
Gnapha’lium. Växtsläkte (fam.
Compo’-sitce). Till G. höra huvudsakligen ludna
örter med små korgar, vilkas alla
blommor äro rörformiga. I Sverige finnas fem
arter, varav de vanligaste äro G.
silva’-ticum (Skogsnoppa) och G.
uligino’-sum (Sumpnoppa). Till G. räknas ofta
även släktet Antenna’ria.
Gnarp. Socken i Gävleborgs län
(Bergsjö och Forsa tingslag). 3 516 inv. (1931).
Gneisenau [gna’j-], August Wilh.
Neithardt von, f. 1760, d. 1831.
Preuss. fältmarskalk och härförare i
krigen mot Napoleon I 1806—07, 1813—14
och 1815.
Gnejs. Sammanfattande namn på de
kristalliniska, skiffriga urbergarter, som
innehålla kvarts, glimmer och fältspat.
Efter den ingående fältspatens färg kan g.
indelas i röd och grå gnejs. Om fältspaten
är utbildad i stora kristaller, kallas g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
